Grunden är vanlig text. Den skrivs precis som i ett ordbehandlingsprogram (till exempel Word eller OpenOffice.org Writer), bortsett från att det inte finns någon automatisk rättstavningskontroll i alla webbläsare. Man ska dock tänka på att stilen på texten ska vara encyklopedisk, det vill säga informativ och saklig. Skillnaden mot vanliga uppslagsverk är att man inte behöver tänka på utrymmet, så istället för att använda subjektslösa satser eller förkortningar, skriver man ut namnet eller använder pronomen. Ett förenklat exempel ser ut så här:
På Wikipedia:Stilguide finns mer detaljerad beskrivning av den stil som Wikipedia eftersträvar, men om andra kan förstå vad man menar så har man nått långt. Chansen finns också att andra kommer att rätta dina stavfel, felsyftningar och grammatiska konstigheter.
Tanken är att det ska vara lätt att skriva på Wikipedia, att man ska kunna börja så fort man får lust att redigera en artikel. De flesta artiklar är därför rätt enkelt upplagda, med mycket vanlig text och några få specialtecken som enbart existerar för att texten ska bli lättläst.
Tyvärr är det inte alltid så enkelt, framför allt att redigera tabeller och så kallade mallar, men de allra flesta funktionerna finns i bland knapparna i raden ovanför textrutan samt i länkarna nedanför ”Spara”-knappen. Genom att använda de här verktygen, såsom rubriker, länkar och bilder blir artiklarna mer lättlästa. I diskussioner kallas det här ibland att texten är wikifierad. Wikifieringen hänger ihop med artikelns kvalitet på två sätt:
- man kan oftast se ifall en text är välskriven även faktamässigt baserat på formateringen. Om artikeln är wikifierad får man intrycket att den som skrivit artikeln vet hur Wikipedia fungerar. Därmed anar man att användaren också kan lära sig andra saker. Om artikeln å andra sidan inte är wikifierad får man inte alls samma förtroende för författaren (och i längden Wikipedia). Genom att använda den här formateringen verkar helt enkelt artiklarna bättre. Rubrikerna gör till exempel artiklarna luftigare och behagligare att läsa.
- en grundläggande del av formateringen är länkar. Det är bland annat med hjälp av länkarna som artiklarna hittas av andra användare som kan förbättra den. Artiklar som saknar länkar får färre besök och det betyder att chanserna minskar att artikeln blir bra.
