Den här sidan har korrekturlästs
»O blomma, eldröda blomma du.
du blödande, glödande röda,
min stackars älskade känner dig nog,
när hennes tårar flöda!»
Han lyfte hastigt på hatten och vände sig ut mot floden samt rodde bort med raska tag.
Hattar svängdes och dukar viftade. De viftade länge och ifrigt, men ynglingen såg sig ej mera tillbaka, han rodde så att vattnet brusade kring stocken.
— 123 —