21. EGET BO.
Begrafningen var öfver…
Bröderna sutto allvarliga och fåordiga på hvar sin stol bredvid fönstret.
»— — — — Och du öfvertar nu gården och husbondeväldet och skaffar dig också naturligtvis en värdinna och börjar bruka gården, såsom den blifvit brukad från släktled till släktled inom vår familj», sade Olof.
»Hvad menar du med det?» frågade den äldre brodern med en kort, torr hostning.
»Just hvad jag sade — att du nu blir husbonde på Koskela», sade Olof nästan muntert.
»Fastän du vet att du alltid har varit utsedd till det, och att jag inte passar i husbondens stöflar. Jag vet nog min plats framför karlarna i arbetet, men ledningen…»
»Den vänjer du dig snart vid», sade Olof öfvertygande. »Dessutom tror jag att gårdens bestånd är säkrare, om husbonden går framför folket med spaden i handen, än om han går efter den med stora ord i munnen.»
— 200 —
