Den här sidan har korrekturlästs
108
I villors töcken skådad,
Han glänste hög och mild,
Hans bild var förebådad
I mången annans bild.
Med Mitras dag han tänder
Och mörkrets magt förgör,
Vid gamla Nilens stränder
Han med Osiris dör.
Det höga Islands skalder
Ha skymta sett hans drag
Vid norrskensljus i Balder,
Som ondskan drap en dag.
Förd i Elevsis’ lunder
Af helig mystagog,
Som templets högsta under
Den högst invigde såg
En syn, som mildt försonar,
En syn af hopp och tröst,
Ett gudabarn, som tronar
Invid en moders bröst,
Och koren hördes ljuda:
»Prometevs hjelp har fått,
En gud sitt lif vill bjuda
Som offer för hans brott.»
