Den här sidan har korrekturlästs
127
Ängsla dig de lefnadsvårar
Du i yra lefvat nyss,
När hans fötter du i tårar
Rör med ödmjukhetens kyss
Och de gjutna tårars spår
Torkar med ditt hufvudhår?
Anar du, att Han förlossar,
Arma barn, när du till slut
Alabasterflaskan krossar
Och dess nardus tömmer ut
Och i balsamdofter bär
Fram din hela själs begär?
O, hvem tolkar väl det under
När ur ånger födes hopp,
När i ödelagda lunder
Fridens lilja blommar opp,
När ett fläckadt hjerta får
Åter bud om ljus och vår?
