Sida:Sånger och bilder (af Wirsén).djvu/184

Den här sidan har korrekturlästs

172


Jag, som gräs när solen bränner,
Allt mitt inre vissna känner,
Som ett moln mig vinden jagar,
Skugga äro mina dagar.

Men Din tron, o Gud, du stälde
Skyhögt öfver tidens välde.
Ätter födas och försvinna,
Dig kan ingen vexling hinna.

Se till Zion, till det arma!
Herre, Dig i nåd förbarma,
Hör de fångnes rop ur häktet,
Hjelp det djupt beklämda slägtet!

Ryck ej sorgens son, som klagar,
Bort i sina halfva dagar,
Mina faders Gud, förlossa
Detta bröst, som qvalen krossa!