Sida:Sånger och bilder (af Wirsén).djvu/286

Den här sidan har korrekturlästs

274


På tempelväggen i Marias kyrka
Har Ghirlandajo, ärevördigt sann,
Upptecknat syner af natur och styrka.
Filippo Lippis själ, som eldigt brann
Att så de sköna som det sköna dyrka,
I helgonmålning frid och hvila fann.
Och i hvar bild, de fromt ställt fram i dagen,
Är ämnet bibliskt, florentinska dragen.

Men allt det gamla börjar redan vika,
Med nya vindar kommer nyfödd vår.
Med andekrafter outgrundligt rika
En sällsam främling i Firenze går,
Naturens språk och konstens språk tillika
Hans stora själ beundransvärdt förstår.
Det Lionardo är. Som han, kan ingen
Det lif besvärja, som är gömdt i tingen.