Sida:Sånger och bilder (af Wirsén).djvu/47

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Kyrkklockorna.


Det är prestens barn. Nu vandra de två
Med hvar sin skäppa så trygga,
Till mörka skogen, der granarna stå
Med grenar som öfverskygga.
De varit der förr, de minnas
Hvar smultronställena finnas.
 
Nu gå de förbi det vaggande fält,
Förbi den grönskande hagen,
Och vallkons klocka pinglade gällt
Och varm var eftermiddagen.
En timme, en timme bara
De skulle borta få vara.