Sida:Sånger och bilder (af Wirsén).djvu/52

Den här sidan har korrekturlästs

40


När skiljomuren vill ramla
Till andarnes verld, som var skymd,
Och feberbilder sig samla
Och gäster på låset famla
Från gränsområdenas rymd —
Hvem är hon, som vänligt stöder
Ett hufvud i qvalets stund,
Då droppvis lifvet förblöder,
Och närmar, när törsten glöder,
En dryck till den torra mund?
 
Hon är blott en arm tjenarinna,
Barrahertighetssyster hon är,
En vanlig och ringa qvinna,
Hvars verk skall snart försvinna
Och spår ej i häfden bär —
Men har hon en själ som lider
Med den, som i plågor qvider,
Och ömmar för smärtans ljud,
Då är hon i sorgetider
Den Eviges sändebud.