Sida:Sånger och bilder (af Wirsén).djvu/64

Den här sidan har korrekturlästs

52


Som åt svultna barnen skulle
Bröd i några år ha fått
För en enda penningrulle
Af de många, som ha gått!

Ej jag för det trumpnas talan
Här mot nöje och natur;
Glädjen ej, den yra svalan,
Yill jag stänga in i bur,

Men de stora summor bara,
Tycker i min ringhet jag,
Kunde till en fest man spara
På sin glada bröllopsdag,
 
Kunde fägna huldt till julen
Sina barn och deras mor
Och kanhända äfven skjulen
Der det frusna armod bor.