uttagas ur kompaniets magasin och på offentlig auktion försäljas. Kompaniet får rätt att uppbära svenska statens inkomster af ön, som tull-, hamn-, pass-, vågpengar samt kapitationsafgiften och inkomsterna af saltkrikorna. Deremot åligger det detsamma att förbättra hamnen och saltkrikorna och aflöna de embets- och tjenstemän, som i och för den allmänna ordningens upprätthållande och rättsskipningen erfordras. Men regeringen åtager sig underhållet af guvernör och garnison, hvaremot kompaniet afstår en fjerdedel af ofvannämda inkomster.
Byggnaderna på ön öfvertagas och underhållas af kompaniet, om de ej direkt höra till guvernementet och garnisonen. Slutligen säger oktrojen uttryckligen, att ingen kan komma i åtnjutande af kompaniets förmåner, om han ej ingår i detsamma.
Af samma datum, som den oktroj hvars hufvudinnehåll vi nu anfört, är ock det första reglementet angående ön Barthelemys styrelse och förvaltning. Häri stadgas först rörande guvernörens befogenhet, att han har att ombesörja allt, som står i samband med öns försvar, att han för befäl öfver den på ön förlagda svenska garnisonen och den milis, som kommer att upprättas bland invånarne, samt att han enligt särskild instruktion sköter de förhållanden, hvari ön kan komma att invecklas gent emot främmande magters befälhafvare i de vestindiska farvattnen [1].
Vidare förordnar 1786 års reglemente, att alla justitie-, polis- och ekonomieärenden skola upptagas och afgöras af en konselj, bestående af 8 personer. I konseljen presiderar guvernören som ordförande. De sju öfriga ledamöterna äro 1) vestindiska kompaniets förste man på ön, som under titel af intendent står i spetsen för dervarande hufvudkontor, 2) en justitiarie, som tillika för protokollet i konseljen, 3) den äldste af kompaniets assistenter på ön, 4) 4 af öns ständiga invånare bland dem sjelfva valda personer.
- ↑ Barthelemysamlingen (23 tomen).
