en under mellantiden eventuellt inträdd ökning av markens tomtvärde bör därför icke kunna tagas till intäkt för ett inkräktande av allmänna intressen, som förlänats skydd genom det ursprungliga fastställelsebeslutet. Någon ovillkorlig rätt att under i lagrummet angivna förutsättningar få till stånd en ändring av fastställt byggnadsområde ger stadgandet icke markägaren.
Kommittén har ansett det önskvärt, att de viktigaste fordringarna på den utredning, som måste förebringas i ärenden angående fastställande av byggnadsområden, samt huvuddragen av förfarandet vid ärendenas behandling regleras genom lagbestämmelser. Dessa bestämmelser ha fått sin plats i 7 och 8 §§. Utförligare föreskrifter lärer icke kunna undvikas, men dessa böra lämpligen meddelas i administrativ ordning.
Karta måste givetvis ingå såsom en oumbärlig del av utredningen och på karta måste fastställelsebeslutet fixeras genom inritande av gränserna för byggnadsområdet. Kartan synes böra omfatta den del av strandområdet, som avses med markägarens ansökan, samt dess närmaste omgivningar. I vissa fall bör den liksom övrig utredning omfatta även annan mark utanför strandområde, nämligen när så kräves för en riktig tillämpning av stadgandet i 5 § andra stycket. Om kartan skall kunna rätt fylla sin uppgift, torde å densamma böra angivas gränserna för olika fastigheter och förefintlig bebyggelse. I en del fall torde det icke kunna undgås att i viss omfattning å kartan utmärka höjdlägen och vegetationsförhållanden. Någon minimiskala, i vilken kartan skall avfattas, synes icke behöva föreskrivas. Det kravet måste dock under alla omständigheter ställas å kartan, att det skall vara möjligt att med ledning av densamma bestämma byggnadsområdes gränser med tillräcklig noggrannhet.
I den mån kartan icke lämnar erforderliga upplysningar rörande de omständigheter, som äro av betydelse för ärendets avgörande, måste sådana på annat sätt förebringas. En fullständig utredning bör innehålla uppgift om strandens användbarhet för friluftsbad, om terrängförhållanden och vegetation inom strandområdet samt om markens fördelning på olika ägoslag. Vidare bör i densamma återfinnas uppgifter, huruvida inom strandområdet finnas platser, som på grund av belägenhet, växtlighet eller andra naturförhållanden äro särskilt tilltalande, platser, där bebyggelse kan väntas åstadkomma ogynnsam konturverkan, eller platser, där bebyggelse skulle verka störande vid insyn från vattnet eller annorledes. Upplysning bör däri icke heller saknas om belägenheten av föreslaget byggnadsområde i förhållande till förefintlig tätare bebyggelse och tidigare fastställda byggnadsområden i närheten, om arten av den bebyggelse, som finnes inom den del av strandområdet, varom fråga är, samt om de bestämmelser rörande byggnadsverksamheten, som där må vara gällande. Även ifråga om höjd- och grundförhållanden samt möjligheterna för vattens avledande och anordnandet av utfartsvägar med flera omständigheter av betydelse för bedömandet av föreslaget byggnadsområdes lämplighet såsom byggnadsmark bör en fullständig
