Den här sidan har korrekturlästs
114

II. DISPONERANDET AV KRONANS FASTA EGENDOM FÖR FRILUFTSÄNDAMÅL.

Kap. IX. Inledande översikt.

A. Olika slag av kronoegendomar och deras betydelse för friluftslivet.

Den svenska staten (kronan) är i mycket betydande omfattning ägare till fastigheter inom landet. Den ojämförligt största delen av desa fastigheter höra till statens domäners fond och förvaltas av domänstyrelsen. Domänsfonden tillhörande fast egendom omfattar dels kronoskogar, bestående av kronoparker, kronoöverloppsmarker och kronans oavmätta marker, dels kronan tillhörig jordbruksegendom, bestående av kronans jordbruksdomäner, skogsjordbruk, kronotorp, skogstorp och odlingslägenheter, dels ock kronan tillhöriga fisken samt tomt- och andra jordlägenheter. Dessa fastigheter innehar staten i direkt syfte att av dem bereda sig inkomster att tillföras statsbudgeten.

Utöver domänfondens fastigheter innehar kronan ett icke obetydligt antal egendomar, som förvaltas av andra myndigheter än domänstyrelsen. Dessa egendomar innehavas av kronan icke för inkomständamål utan för tillgodoseende av den statsverksamhet, som representeras av de förvaltande myndigheterna. Bland dessa egendomar må nämnas sådana som förvaltas av vattenfallsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, arméförvaltningen, marinförvaltningen och riksmarskalksämbetet. Åtskilliga av dessa egendomar äro på grund av sin belägenhet i eller i närheten av befolkningscentra av ganska stor betydelse för befolkningens friluftsliv. Så är exempelvis fallet med de under arméförvaltningen lydande fastigheter, vilka ingå i det s. k. Järvafältet i Stockholms län, med vissa under marinförvaltningen lydande markområden i Stockholms skärgård samt med en del under riksmarskalksämbetets vård stående fastigheter i anslutning till de kungliga slotten. I regel torde det vara uteslutet, att dessa egendomar, så länge de behöva disponeras för sitt nuvarande ändamål, skulle kunna i större utsträckning än nu är förhållandet tagas i anspråk för friluftsliv. När fråga uppkommer om ändrad disposition av dylika egendomar, bör emellertid friluftslivets intressen på lämpligt sätt bevakas.

Till kronomarkerna höra också renbetesfjällen. De rättigheter, som lapparna ha till dessa vidsträckta områden, lägga inga hinder i vägen för deras användande såsom stora vildmarks- och friluftsreservat, och några särskilda åtgärder till friluftslivets fromma synas icke vara påkallade i fråga om