rörelsefrihet, för den händelse området skulle organiseras såsom särskilt upplåten friluftsallmänning. Områdena borde inläggas å blad av den i svart och vitt tryckta upplagan av generalstabens översiktskarta över Sverige i skalan 1:400 000 samt helst också på generalstabens kartblad i skalan 1:100 000. Samtidigt framhölls, att utredningen önskade erfara länsarkitekternas åsikt om vilka slag av åtgärder, som i länet vore särskilt nödvändiga eller lämpliga för att bevara befintliga naturområden i önskvärd utsträckning och över huvud för att trygga den icke jordägande befolkningens möjligheter att idka friluftsliv under hänsyn till markägarnas berättigade intressen.
Med anledning av att från flera länsarkitekter uttalats, att de icke utan avsevärd tidsutdräkt och anlitande av extra personal, vartill medel saknades, kunde prestera de begärda uppgifterna med önskvärd grundlighet, meddelade utredningen i början av september 1937 länsarkitekterna, att de begärda promemoriorna tills vidare kunde begränsas till en förteckning över de viktigaste områdena, varvid uppgift borde lämnas angående areal och huvudsaklig naturbeskaffenhet samt områdena inläggas å kartblad i skalan 1:400 000.
En del av länsarkitekterna inkommo med utredning i huvudsaklig överensstämmelse med den mera omfattande plan för inventeringen, som ursprungligen uppgjorts, under det att andra lämnade en utredning, som i allmänhet endast bestod av en förteckning jämte kartmaterial beträffande ett antal särskilt lämpliga områden. För att få utredningsmaterialet mera likformigt begärdes i slutet av november 1937 från sistnämnda länsarkitekter kompletterande uppgifter om för friluftslivet särskilt värdefulla naturområden. Därvid borde uppgift lämnas angående äganderättsförhållandena (huruvida marken vore i kronans, kommuns eller eljest i allmän ägo, utgjorde fideikommiss eller ägdes av bolag eller enskild person), angående planerad exploatering genom bebyggelse eller dylikt samt angående den utsträckning, vari befintlig naturlig badstrand ännu vore fri från bebyggelse. Dylika kompletterande uppgifter hava inkommit från en del av de berörda länsarkitekterna.
Samtidigt med den första hänvändelsen till länsarkitekterna begärdes för inventeringen uppgifter från följande sjutton städer, nämligen Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg, Borås, Gävle, Örebro, Eskilstuna, Jönköping, Uppsala, Linköping, Västerås, Karlstad, Sundsvall, Trollhättan och Härnösand. För var och en av dessa städer begärdes uppgift på de markområden inom en räjong av minst 30 km, vilka redan vore av betydelse eller i framtiden kunde tänkas få betydelse för stadens invånare såsom friluftsallmänningar. Områdena borde inläggas på generalstabens kartblad i skalan 1:100 000. För varje område borde lämnas enahanda uppgifter, som begärts från länsarkitekterna. En sammanställning borde vidare lämnas av de åtgärder för tryggande av befolkningens möjligheter att idka friluftsliv, vilka av staden vidtagits eller planerats eller eventuellt ytterligare kunde anses önskvärda. Svar hava inkommit från samtliga dessa städer utom Sundsvall och Härnösand.
