helt andra anordningar än grannlänets, av vilket endast de sydöstra delarna i viss mån äro jämförbara. Kristianstads läns övriga områden bestå övervägande av skogsnatur med relativt gles befolkning. Å andra sidan erbjuda dessa områden stor naturskönhet, som inbjuder till utflykter. Den mindre besöksfrekvensen i Kristianstads län, som grundar sig på ovannämnda förhållanden, medför, att de befolkningsklasser, som ha längre semesterledighet, utnyttjar de fördelar mindre tättbebyggda landsområden erbjuda av ostördhet och relativt billigare levnadsomständigheter. De nu lämnade uppgifterna kunna givetvis ej verifieras i detalj utan avse endast giva en allmän orientering. Av desamma framgår emellertid, att Skåne som landskap betraktat erbjuder stora friluftsmöjligheter och så beskaffade, att de tillfredsställa de mest skilda behov. Detta har medfört ett mycket stort uppsving i friluftshänseende, som avspeglar sig i markexploatering av stor och växande betydelse, vilken ej endast är förorsakad av landskapets egna behov utan även baseras på tillströmning från hela landet och grannländerna. Förvisso vore det ett mycket intressant geografiskt problem att undersöka turist- och friluftsväsendets frekvens i Skåne både av tillfällig och konstant art, särskilt dess verkningar beträffande markexploateringen. Bara utbytet mellan Danmark och Sverige ger överraskande stora siffror. Trafiksiffrorna i Malmö, Hälsingborg, å Ven m. fl. ställen rör sig om ett 10 000-tal personer respektive en sommarsöndag. De stora badplatserna utmed kusterna och större insjöar har 20 000-tals söndagsbesökare, vissa platser i Kristianstads län besökas enligt uppgift av intill 15 000 personer en vacker sommarsöndag.
För att ge en föreställning om markexploateringen för turist- och friluftsbehovet må endast framhållas, att länsstyrelserna i båda länen funnit nödvändigt utfärda utomplansbestämmelser i stor utsträckning för områden, som exploateras i frilufts- och rekreationshänseende, och att omfattande åtgärder i detta avseende ständigt står på dagordningen. Sålunda finnas utomplansområden för delar av strandområdena vid Lommabukten och i stort sett hela strandområdet från Hälsingborg till Kullen, vidare s. k. Ljungen och Kämpingeområdet. Fråga har väckts i detta avseende beträffande strandområdet Trelleborg–Ystad, detsamma gäller större delen av Ringsjöns strandområden, vid östra kusten områdena kring Åhus. Härtill kommer områden med permanent bebyggelse och befolkning, fisklägen m. m., där municipalordning införts.
Innan jag övergår att lämna redogörelse för de i utredningen begärda uppgifterna, anser jag mig i detta sammanhang böra påpeka följande. Av ovan skisserade förhållanden, vilka av speciella organisationer närmare torde kunna klarläggas, är det uppenbart att Skåne erbjuder ej endast för landskapet utan för hela landet stora möjligheter i det avseende utredningen åsyftar. Huvudsyftet torde ej vara att utvisa lämpliga platser. Sådana finnas fullt upp och äro allmänt bekanta. Problemet är snarare det att lämna stöd för kraftigt ingripande för att bevara och skydda de rika möjligheter, som finnas. För närvarande är det en kapplöpning mellan exploatörerna och de svaga och bristfälliga möjligheter, som finnas i regleringshänseende. Jag har berört, att myndigheterna genom utomplansbestämmelser försöka reglera markexploatering och bebyggelse med de lagbestämmelser, som finnas, men detta innebär icke möjlighet att skydda områden för exploatering utan endast att söka reglera redan exploaterade områden. Allmänheten har emellertid den uppfattningen, att myndigheterna i regel äro ute för sent och inse ej att detta måste vara fallet med nuvarande lagstiftning. Å andra sidan mötes myndigheterna, särskilt från markägarehåll, av motstånd mot reglerande åtgärder, som anses onödiga. Om effektivt skydd för Skånes friluftsmöjligheter skulle kunna tillvaratagas, måste nog hela frågan ställas på kant, såtillvida att bestämmelser utfärdades för vissa ännu orörda områden med exploateringsförbud utan myndigheternas medgivande trots att påtaglig exploatering ej igångsatts. Även om jorddelningslagen avser förhindra olämplig jorddelning, råder dess
