över 100 kv.-mil eller 8 procent av statens hela yta. Inom den övervägande del av denna areal, som utgöres av Forest Preserve (stor som landskapet Södermanland), får enligt bestämmelser av grundlags natur icke huggas ett träd.
Jämförelsevis små äro däremot i Förenta staterna de av olika städer ägda friluftsområdena. Deras sammanlagda areal år 1925–1926 uppges till knappt 10 kv.-mil.
Av de anförda officiella rapporterna framgår ett allmänt förhållande av största intresse med hänsyn till amerikanarnas stora erfarenhet på området, nämligen att icke blott landskapsskydd, utan till och med naturskydd i exklusivaste mening (skydd åt jungfrulig natur och åt hotade växt- och djurarter) anses såsom en av de allra väsentligaste åtgärderna till friluftslivets fromma. Av de båda rapporterna framgår, att denna inställning är grundad dels på en klar uppfattning om att det är naturramen kring friluftslivet, som ger detta dess säregna värde, och dels på en sentida stark reaktion emot alltför mycket »development» inom friluftsområdena i form av bekvämligheter och anläggningar.
I de båda rapporterna framföras delvis ganska omfattande förslag till ytterligare utbyggnad i friluftslivets intresse av unionens system av skyddade naturområden. Man tänker sig bland annat en ökning av nuvarande areal av State Parks till nära den dubbla. Som en federal uppgift anges främst att skydda återstående vildmarksområden, särskilt sådana med jungfrulig natur, och det föreslås att förbundsregeringen skall tills vidare i orört skick bevara alla federala marker, som presidenten efter förslag av Secretary of the Interior anser värda att ingå i ett framtida riksprogram för friluftsområden. Ytterligare föreslås bland annat federala inköp av stränder längs de båda oceanerna och de stora sjöarna.
I 1938 års rapport nämnes privatbebyggelsen längs stränderna främst bland de förhållanden, som hota landets naturliga rekreationsvärden. I detta avseende liksom i fråga om genomsnittlig folktäthet synas förhållandena vara synnerligen likartade med dem som råda i Sverige. En väsentlig olikhet mellan förhållandena i de båda länderna avspeglar sig å andra sidan i den amerikanska uppfattningen, att områden inom 80 km från en stads centrum äro eller kunna göras åtkomliga till flitigt begagnande för friluftsliv.
Kap. V. Friluftslivets förutsättningar och behov i Sverige med hänsyn till markfrågan.
Friluftslivet har i vårt land liksom i de flesta andra länder under de två senaste årtiondena fått en allt större utbredning. I från år till år allt mer växande skaror söka sig städernas och industrisamhällenas invånare ut i
