delta särskilt, då det är sällsynt att i stöld ingår ett sådant moment. Sker stölden i allmän tjänst, skall enligt förslaget förutom straff för förmögenhetsbrottet även ansvar enligt SL 25 kap. inträda. Att tjuven varit förklädd eller givit sig ut för ämbetsman kan också vara av beskaffenhet att göra stölden grov, men icke heller dylika omständigheter hava ansetts vara av så stor praktisk betydelse att de förtjäna omnämnas i lagtexten.
De hittills behandlade fallen av grov stöld hava i huvudsak tagit sikte på att gärningen är av särskilt farlig art därför att den övervinner särskilda yttre hinder. Även fall i vilka inga sådana yttre hinder möta men där enligt allmän uppfattning starka inre betänkligheter bort verka avhållande kunna emellertid vara av särskilt farlig art. Hit höra främst sådana fall som fordom kallades nidingsstöld, nämligen att någon utnyttjar allmän nöd eller fara, såsom farsot, eldsvåda, vattunöd, skeppsbrott, uppror eller fiendes åträngande, till att stjäla vad som ej kan vårdas på vanligt sätt (SL 20: 4 p. 8 och 9; Thyrén III 4 § p. 10). Ett under nuvarande förhållanden praktiskt fall av denna art är stöld under mörkläggning i samband med luftskyddstillstånd eller medan befolkningen på grund av ortens evakuering nödgats lämna sina bostäder.
Även under normala förhållanden kunna emellertid grova stölder av denna typ förekomma. 1 SL 20: 4 p. 1 och 2 nämnas stöld i kyrka samt stöld av sådant som är förtrott åt allmänna posten. Thyrén (III 4 § p. 5 och 6) tillägger stöld från museer och andra sådana inrättningar samt stöld av vad som lämnats att befordras med järnväg. Vidare nämnes i SL 20: 4 p. 7 stöld av kreatur som gär i bete ute å mark. Thyrén (III 4 § p. 9) tillägger stöld av jordbruksredskap på marken, räckor utlagda till blekning eller andra sådana föremål som med hänsyn till det sätt varpå de allmänneligen användas eller behandlas måste lämnas utan stängsel eller tillsyn. Kommittén har icke utryckligen nämnt något exempel av detta slag. En efter nutida förhållanden anpassad uppräkning av föremål som måste lämnas utan stängsel eller tillsyn skulle väl bland annat upptaga ytterplagg i tamburer eller garderober i mera eller mindre offentliga lokaler, kläder uthängda till torkning eller vädring samt vid byggen eller andra arbetsplatser kvarlämnade arbetsredskap. Och med stölder från post eller järnväg av dem anförtrott gods kunde man jämställa stölder från andra kommunikationsmedel samt av handbagage ävensom stölder på hotell och restauranger m. m. Emellertid böra tydligen ingalunda alla dylika stölder anses som grova blott på den grund att föremålet måst lämnas utan stängsel eller tillsyn. Man måste här i högre grad än eljest taga hänsyn jämväl till vad det är som tillgripes. Är det tillgripnas bevarande av särskild betydelse ur allmän synpunkt, bör stölden anses grov. Vidare har man att taga hänsyn till det tillgripnas värde och betydelse för ägaren. Även om en stöld icke kan betecknas såsom grov vare sig med hänsyn till sättet för dess förövande i och för sig eller på grund av det tillgripnas beskaffenhet i och för sig, kunna dock försvårande omständigheter vid brottet i båda dessa hänseenden föranleda dess bedömande som grovt.
Som till objektet hänförliga exempel på grov stöld nämner kommittén, att