större eller mindre utsträckning särskilda möjligheter att förfoga över den främmande förmögenheten, en specifik maktställning som kan av honom missbrukas till att göra skada på ett sätt som saknar motsvarighet i fråga om utomstående personer. Dessa förfogandemöjligheter kunna vara såväl av rättslig som av faktisk beskaffenhet. Ställföreträdaren kan utrustas med rättslig behörighet att företaga rättshandlingar med bindande verkan för huvudmannen och genom missbruk därav kan han avhända huvudmannen egendom eller belasta honom med gäld. Ställföreträdaren kan emellertid även erhålla faktisk tillgång till yrkeshemligheter eller andra upplysningar av ekonomisk betydelse; genom deras uppenbarande kan han gynna en konkurrent till skada för huvudmannen. Den möjlighet till missbruk från denne ställföreträdares sida som föreligger på det ekonomiska området motsvarar nära den i SL 22: 14 såsom trolöshet beskrivna handlingen av rättegångsfullmäktig, vilken svikligen tillhandagår huvudmannens vederpart med råd eller skäl. Vidare kan ställföreträdaren vara satt att bevaka huvudmannens intressen i olika avseenden och genom underlåtenhet att vara verksam medverka till ekonomiska förskjutningar. Det kan sålunda hava anförtrotts honom att öva tillsyn eller kontroll över ekonomisk förvaltning, särskilt inom juridiska subjekt, och han kan i sådan egenskap underlåta att förhindra skadebringande åtgärder av något förvaltningsorgan. De förfogandemöjligheter, vilkas missbruk bedömes som trolöshet hänföra sig uteslutande till ekonomiska angelägenheter. Sådana måste alltså i större eller mindre omfattning ingå under det ställföreträdarskap för ett främmande subjekt som ankommer på gärningsmannen, oavsett om ställföreträdarskapet därjämte omfattar andra angelägenheter än ekonomiska. Då förfogandemöjlighet kan kvarstå även efter upphörandet av den ställning som givit upphov till densamma, har förutsättningen angivits vara den, att gärningsmannen fått att för annan sköta ekonomisk angelägenhet.
Den brottsliga handlingen vid trolöshet har beskrivits såsom missbruk av behörighet att företräda huvudmannen eller eljest av gärningsmannens förtroendeställning. Missbruk av behörighet att företräda huvudmannen hänför sig till den särskilda möjlighet att förfoga över främmande förmögenhet som är av rättslig karaktär och som tillkommer de flesta av de i det föregående nämnda brottssubjekten. Huruvida rättshandlingen företagits i annans eller i eget namn är utan betydelse, om blott dess verkningar i realiteten träffa den företrädda förmögenheten. Under övrigt missbruk av förtroendeställning falla förfoganden av faktisk karaktär i de skilda avseenden vartill möjlighet öppnats för gärningsmannen genom hans ställning till huvudmannen. Både i fråga om rättshandlingar och faktiska handlingar kan straffbart missbruk förekomma även i form av underlåtenhet att vara verksam. Blott rådgivning faller däremot ej under denna bestämmelse; enligt förslaget föreligger bedrägeri, om det är huvudmannen själv som företager det skadebringande förfogandet. Det är vidare att märka, att trolöshet icke får anses vara för handen, där ej förtroendemannens gärning har karaktären av missbruk av hans ställning. Att en styrelseledamot underlåter att
