Den här sidan har korrekturlästs
82
Förfalskningsbrott.
12 kap.

innehåll, s. k. intellektuell förfalskning, eller att bruka ett riktigt bevismedel på oriktigt sätt, t. ex. genom att giva sig ut för att vara den med bevismedlet avsedda; eller slutligen negativ-immateriell: att bestrida ett bevismedels äkthet eller eljest motverka dess funktion. Av de i SL 22 kap. upptagna bestämmelserna avse följande förfalskning (se Thyrén IV s. 131–140 och VI s. 149 f.). Positiv-materiell förfalskning förekommer i 2 § p. 6: att lägga märke å det som hörer annan till; och 16 §: att begagna veterligen falsk i diktad persons namn skriven handling. Negativ-materiell förfalskning nämnes i 2 § p. 5 och 6: att förstöra eller göra obrukbara handlingar varå annans rätt sig grundar eller utplåna annans märke. Positiv-immateriell förfalskning beröres i 2 § p. 4: falsk utsaga i förteckning över makars egendom; 8 § sista stycket: falsk utsaga om frihet från äktenskapshinder; 17 §: osanna uppgifter i enskild handling; samt 18 §: att begagna orlovssedel, pass eller dylikt bevis som för annan utgivet är. Av negativ-immateriell förfalskning omtalar 13 § nekande till hand och förskrivning.

Samtliga nu berörda stadganden hava i kommitténs förslag överflyttats till 12 kap. utom stadgandet i SL 22: 2 p. 6 som lämnats utan motsvarighet. Att lägga märke å annans egendom eller utplåna annans märke kan, om märket är ett av de i SL 12 kap. uppräknade bevismedlen, straffas som förfalskningsbrott men innebär eljest i regel antingen bedrägeri eller stöld eller ock försök till ettdera av dessa brott (jfr NJA 1939 s. 614). Kommittén, som anser att gärningen bör bestraffas efter sin beskaffenhet i det enskilda fallet, återkommer till denna fråga i motiven till bestämmelsen om straff för försök till stöld. Vad SL 22: 16 angår, föreslår kommittén upphävande av detta lagrum, då diktad persons namn bör likställas med annan persons namn. Gärningen skall alltså hädanefter bestraffas enligt 4 eller 5 § i 12 kap. allt efter den förfalskade handlingens beskaffenhet. Denna kommitténs ståndpunkt har i lagtexten kommit till uttryck genom en jämkning av straffsatsen i 5 §. Negativ-materiell förfalskning av handlingar faller, såvitt rör arkivhandlingar, under SL 12: 1 men eljest under SL 2212 p. 5. Kommittén föreslår att sistnämnda stadgande överflyttas till en ny 5 a § i 12 kap., i samband varmed ordalagen i l § jämkats, så att gärningsbeskrivningen på båda hållen blir "förstör, gör obrukbar eller undandöljer" handling. Vad den intellektuella handlingsförfalskningen angår, hava bestämmelserna i SL 22: 2 p. 4 och 22: 17 ävensom i 22: 8 sista stycket sammanförts till en ny 5b § i 12 kap. Straffbestämmelsen för falskt brukande av pass och dylikt bevis har från SL 22: 18 flyttats till en ny 10 a § i 12 kap. och förnekande av handlings äkthet från SL 22: 13 till en ny 10 b §. I samband med dessa ändringar hava en del jämkningar av mera formell natur företagits i andra bestämmelser om handlingsförfalskning i 12 kap.

Här må erinras, att kommitténs förslag medför en viktigare förändring beträffande förfalskningsbrottens ställning än de direkta ändringarna i SL 12 kap. innebära. Som nämnt (s. 34) bliva nämligen reglerna om straff för förfalskning vida mera sällan tillämpliga i konkurrens med bestämmelserna om förmögenhetsbrott.