kommittén emellertid avstått från att i detta sammanhang föreslå någon sådan regel. Av liknande skäl öppnar förslaget icke heller möjlighet att ådöma avsättning såsom gemensamt straff för flera suspensionsbrott.
Beträffande suspension finnes i gällande strafflag överhuvud icke något stadgande om viss tid, följaktligen icke heller om suspension såsom gemensamt straff. Förslaget, som i 2: 15 begränsat suspensionstiden till högst ett år, upptager i 4: 2 ett stadgande, att suspension icke heller såsom gemensamt straff må överstiga ett år.
Någon ytterligare lagregel om gemensamt straff vid avsättning och suspension torde icke vara erforderlig. Suspension kan tydligen användas såsom gemensamt straff, så snart straffsatsen för alla brotten upptager suspension, avsättning åter, så snart något av brotten kan medföra avsättning. Huruvida avsättning eller suspension skall komma till användning såsom gemensamt straff avgöres efter den sammanlagda brottslighetens grad och art.
Med hänsyn till att enligt kommitténs förslag straffet vid sammanträffande av brott kan höjas på sätt i 2 § sägs ej blott i den svåraste utan i varje tillämplig straffart har förvandlingsregeln i 6 § kunnat erhålla en förenklad utformning.
Beträffande avsättning och suspension gäller enligt SL 4: 7, att gemensamt straff skall tillämpas, då fråga är om flera brott i samma befattning, men att i andra fall sådant straff skall ådömas särskilt. Detta innebär, att ämbetsstraffen ådömas särskilt dels vid sidan om allmänt straff, dels ock vid sidan om ämbetsstraff för brott i annan befattning.
Enligt 2: 16 i förslaget omfatta avsättning och suspension alla befattningar, som den dömde innehar och domstolen finner honom böra mista. Ådömande av flera ämbetsstraff vid sidan av varandra ifrågakommer därför icke enligt förslaget. Har någon för flera brott förskyllt avsättning eller suspension, skall alltid ett gemensamt straff ådömas, nämligen avsättning, om straffsatsen för något av brotten upptager sådant straff och den föreliggande brottsligheten finnes förskylla det, eljest suspension. Detta stadgas icke i 4: 7 i förslaget utan framgår av de allmänna reglerna i SL 4: 1–4, vilka gjorts tillämpliga genom upphävande av 1 §:s andra stycke.
I 4: 7 i förslaget upptages i första stycket allenast stadgandet, att avsättning eller suspension och allmänt straff skola ådömas jämte varandra. Härifrån stadgas undantag beträffande böter för visst fall. Har någon förskyllt dels böter enligt någon av de fem första paragraferna i förslagets 25 kap., dels ock avsättning eller suspension för ett annat brott, skall avsättning eller suspension ådömas som gemensamt straff, om sådant straff prövas vara tillfyllest. Eljest ådömas böter särskilt. Hår må erinras om att i 25: 7 i förslaget ges möjlighet att i ett annat fall använda avsättning eller suspension såsom enbart straff för den som tillika förskyllt böter, nämligen ifall
