Spioneri och vårdslöshet med hemlig uppgift avse uppgifter av sådan art,
att de, om de befordras till främmande makts kännedom, på grund av sitt
innehåll kunna medföra men för försvaret eller för folkhushållningen vid
krig eller av krig föranledda utomordentliga förhållanden eller eljest men
för rikets säkerhet. Meddelande av uppgifter till främmande makt kan
emellertid, såsom framhållits vid 6 §, medföra men för riket även därigenom, att
själva meddelandet, om det icke beivras av svenska myndigheter, kan störa
rikets vänskapliga förhållande till främmande makt. Erfarenheten har visat,
att ett neutralt land kan vara operationsområde för utländska
underrättelseorganisationer, vilkas verksamhet icke riktar sig mot det ifrågavarande landet
utan mot en krigförande stat, och att sådan verksamhet, om den får
fortsätta ostörd av myndigheterna, kan medföra icke önskvärda förvecklingar
för det land där den bedrives. Detta gäller vare sig
underrättelseverksamheten skulle avse förhållanden inom eller utom landet och även om den skulle
avse omständigheter, som i och för sig icke äro hemliga, såsom exempelvis
väderleksförhållandena i det neutrala landet. Ur allmän ordningssynpunkt
och med hänsyn till förhållandet till främmande makter, med vilka Sverige
upprätthåller vänskapliga förbindelser, är det ett svenskt intresse, att
verksamhet av detta slag kan förhindras och bestraffas.
Av bestämmelserna i gällande lag äro främst de i SL 8: 14 a avsedda för fall av ifrågavarande slag. Enligt detta lagrum straffas för olovlig underrättelseverksamhet den, som inom riket för främmande makts räkning bedriver hemlig underrättelseverksamhet i militärt eller politiskt syfte. Paragrafen är emellertid tillämplig allenast om gärningen icke faller under någon av de föregående paragraferna i kapitlet. Underrättelseverksamhet blir därför att bedöma enligt SL 8: 14 såsom spioneri i många fall, ehuru de förhållanden den avser icke beröra riket utan blott dess förbindelser med främmande makt. Å andra sidan faller under SL 8: 14 a även underrättelseverksamhet som avser svenska förhållanden, där verksamheten, t. ex. emedan det ej anskaffats någon uppgift eller tagits befattning med någon sådan, icke faller under SL 8: 14.
För att SL 8: 14 a skall vara tillämplig fordras till en början, att gärningen har karaktären av en verksamhet. I den kungl. proposition, varigenom förslaget till 1942 års ändringar i 8 kap. SL framlades, yttrade justitieministern, att det icke syntes önskvärt att utvidga straffbestämmelsen så att den komme att omfatta även en enstaka gärning som icke inginge såsom ett led i en verksamhet av angiven art (NJA II 1942 s. 676). Enahanda synpunkt utvecklade justitieministern under behandlingen av förslaget i första kammaren. Justitieministern anförde därvid såsom exempel på gärning som icke faller under paragrafen, att någon, som under en utrikes resa gjort en iakttagelse, efter återkomsten hit omtalar denna för en utländsk beskickning.
Kommittén har beretts tillfälle att taga del av en av riksdagens
