Brottslighet enligt detta kapitel äger tydligen mycket ofta rum för någon utländsk stats räkning eller eljest i utländskt intresse. Härmed står i samband att verksamhet, som är inriktad på sådana brott, ej sällan från utlandet understödjes med ekonomisk eller annan hjälp. Mottagande av sådant understöd är flerstädes belagt med straff i det nuvarande 8 kap. och kommer enligt förslaget i allmänhet att bliva straffbart enligt 3: 2. Där stadgas straff för bl. a. den, som för utförande av brott vid vilket lagen utsätter straff för försök eller varå kan följa straffarbete i fyra år eller däröver, mottager penningar eller annat såsom förlag eller vederlag för utförande av brottet eller mottager visst annat hjälpmedel.
Utländskt arbete för underminering av den svenska statens frihet och självbestämningsrätt tager emellertid ej blott formen av understöd till förövande av särskilda brott. Såsom en förberedelse härtill och för att åstadkomma en för främmande intressen gynnsam jordmån i den allmänna meningen inom vårt land, förekommer även en, understundom mera allmänt hållen, propaganda. Då denna öppet framträder såsom utländsk, kan den visserligen vara mycket farlig men möjlighet finnes för dess bekämpande genom upplysning och offentlig diskussion. Betänkligare är propagandaverksamhet, som till skenet och kanske även i verkligheten har svenskt ursprung, men som helt eller delvis finansieras av en utländsk stat eller eljest från utlandet. För att förebygga sådan propagandaverksamhet, i den mån det är möjligt och icke skulle leda till alltför starkt intrång på meningsbildningens frihet, infördes 1940 i SL 8: 22 en bestämmelse om straff för den som av främmande makt mottager penningar eller annat för att här i riket genom utgivande eller spridning av skrifter eller annorledes söka påverka den allmänna meningen om rikets styrelseskick eller om åtgärder i dess inre eller yttre styrelse. Enligt 29 § skall vad sålunda stadgats om främmande makt gälla jämväl den som handlar i främmande makts intresse.
Erfarenheten under den senaste tiden lär ha visat, att mera omfattande lagstiftningsåtgärder för stödjande av förtäckt utländsk propaganda skulle fylla ett kännbart behov, men kommittén har icke ansett sig böra föreslå någon större saklig utvidgning av ifrågavarande lagrum, som helt nyligen varit föremål för statsmakternas prövning. Dess innehåll återfinnes alltså väsentligen oförändrat i den nu föreslagna bestämmelsen, vari emellertid vidtagits någon jämkning av redaktionell natur. Med främmande makt såsom givare av understöd likställes i själva lagrummets text någon som handlar i dess intresse. Ändamålet har synts i den gällande lydelsen vara alltför snävt angivet, i det att det begränsats till åtgärder varigenom man söker påverka den allmänna meningen om rikets författning eller om åtgärder i dess styrelse. Härigenom torde uteslutas vissa mera allmänna politiska ställningstaganden, som ej hänföra sig till särskilda styrelseåtgärder, samt agitation i fråga om åtgärder som ej hänföra sig till riksstyrelsen,
