upplopps stillande samt församlingsfrihet äro i förslaget inrymda i en övergångsbestämmelse. I förslagets 10 kap. finnas alltså främst motsvarigheter dels till bestämmelserna i SL 10: 1–6 om våld och missfirmelse mot ämbetsmän och likställda saint våldsamt motstånd vid offentlig förrättning, dels till bestämmelserna i SL 10: 16–24 om obehörigt verkande i val, löstagande av fånge, personlig faution, nedrivande av offentliga kungörelser och annat dylikt störande av myndighets verksamhet samt obehörig ämbetsutövning. Till detta sammanhang skola enligt förslaget flyttas regeln om personlig faution vid förräderibrott i SL 8: 27, bestämmelsen om övergrepp mot vittnen och parter i SL 11: 8 samt vad SL 25: 5 innehåller om aktiv korruption, bestickning. Då bestämmelserna i SL 10 kap. om brott emot offentlig myndighet icke tidigare undergått någon mera genomgripande revision, ha en del luckor i lagen måst fyllas. Sålunda upptager förslaget en ny bestämmelse om annan än våldsam förgripelse mot ämbetsman för att tvinga eller hindra honom i hans syssla eller hämnas därför. Förslaget upptager också en allmän bestämmelse om bevisförvanskning i stället för de icke uttömmande regler härom som hittills funnits i SL 10: 18 a och 16: 2.
Thyrén , som behandlat de centrala angreppen mot staten i sitt utkast X om förräderibrott m. m., har sammanfört andra brott mot bestämt allmänt organ eller bestämd allmän funktion i sitt utkast IX om brott mot myndighet m. m. Därjämte har Thyrén i sitt utkast X. I behandlat dels brott mot politiska rättigheter, dels ock brott mot allmän ordning och frid. Vad angår brotten mot politiska rättigheter, anser Thyrén (IX s. 211) straffskyddet framför allt avse statsmaktens skapande, såvitt det sker genom val, varför dessa brott lämpligast kunde hänföras till de centrala angreppen mot staten. Kommittén har i stället, i anslutning till gällande SL 10: 16, lagt vikt vid att röstning är en allmän funktion och därför behandlat brott beträffande röstning bland andra brott mot allmän verksamhet i förslagets 10 kap. I motsats till Thyrén, vilken behandlat uppror och upplopp såsom kvalifikationer av enkla brott mot myndighet och brott mot allmän ordning samt därför fördelat bestämmelserna därom på utkasten IX och X. I, har kommittén sammanfört dessa gärningstyper till ett särskilt, enhetligt brott i förslagets 11 kap.
Kommittén har behandlat i förslagets 10 kap. brott mot allmän verksamhet och i förslagets 11 kap. brott mot allmän ordning. Dessa båda brottsgrupper stå varandra så nära, att gränsen ofta kan vara svårbestämbar. Att med våld angripa en ämbetsman i eller för hans tjänsteutövning är tydligen ett brott mot allmän verksamhet. Förövas sådant angrepp av många, en hel folksamling, kan man ju i likhet med Thyrén räkna detta som ett kvalificerat fall av samma brott. I och med att en folksamling ådagalägger uppsåt att begå brott stör den emellertid allmän ordning, detta vare sig uppsåtet går ut på att sätta sig upp emot myndighet eller på att begå annat brott; kommittén har därför hänfört båda fallen till brotten mot allmän ordning. Och om någon icke direkt ingriper i en allmän verksamhet utan endast stör den genom oljud eller på annat dylikt sätt, så föreligger enligt förslaget ett brott mot allmän ordning. Särskilt påtagliga beröringspunkter föreligga mellan å ena
