fängelse i högst sex månader, har i förslaget skärpts. Att röstberättigad mottager muta skall enligt andra stycket straffas med böter eller fängelse. För de aktiva åtgärderna åter, vilka vanligen rikta sig mot många röstberättigade eller eljest ha större omfattning, stadgas i första stycket fängelse eller böter eller, där brottet är grovt, fängelse eller straffarbete i högst två år. Såsom exempel på fall som ofta är grovt nämnes det här ovan omtalade att gärningen innefattar missbruk av tjänsteställning. Straffskärpningen torde vara motiverad för att straffskyddet skall kunna utgöra ett verksamt skydd för de demokratiska samhällsfunktionerna, vilka väl kunna tänkas bliva utsatta för systematiska angrepp även i vårt land.
Såsom vid 6 § framhållits är det av stor vikt att rösträtt i allmänna ärenden får utövas fritt. För att uppnå detta måste det i viss utsträckning hållas hemligt hur var och en röstat. Det synes därför påkallat att införa straff för brott mot rösthemlighet.
Thyrén (X. I 2 § och s. 203) föreslår straff för den som obehörigen söker förskaffa sig kännedom om huru någon vid hemlig omröstning i allmänt ärende avgiver eller avgivit sin röst.
I nära anslutning till Thyréns utkast föreslår kommittén införande av straff för brott mot rösthemlighet för det fall att någon obehörigen söker förskaffa sig kännedom om vad som angående utövning av rösträtt i allmänt ärende skall hållas hemligt. Genom att i stället för omröstning använda uttrycket utövning av rösträtt vill kommittén, såsom vid 6 § framhållits, begränsa det straffbara området till politiska och kommunala omröstningar. Emedan brottsbeskrivningen anger att redan försök att förskaffa sig kännedom om de ifrågavarande förhållandena är fullbordat brott, äro försöksbestämmelserna i 3 kap. icke tillämpliga.
Kommittén har icke ansett sig i detta sammanhang böra föreslå straff för den som yppar vad som angående utövning av rösträtt i allmänt ärende skall hållas hemligt. För funktionärerna innefattar sådant yppande ämbetsbrott; och det torde icke vara rimligt att straffa den som allenast fortsprider vad som obehörigen kommit ut. Man kan icke heller gärna vid straffhot förbjuda någon att yppa hur han röstat; att söka förskaffa sig kännedom om hur någon röstat genom att tillfråga antingen honom själv eller alla de övriga röstande måste därför förbliva straffritt. Straffet föreslås till böter. För ämbetsmän kan straffet jämlikt 25: 8 i förslaget bliva fängelse, om brottet innefattar åsidosättande av tjänsteplikt.
Såsom en kvarleva av de medeltida edsöresstadgandena är i SL I. I: 8 stadgat straff för våldsgärningar å parter eller vittnen. Thyrén (X. I 18 § och 9. 214) föreslog straffskydd mot såväl våld å person som hot därmed. Genom lag den 15 juni 1935 infördes också straff för hot med våld. För vittnen infördes samtidigt skydd även mot andra åtgärder som föranleda lidande, förlust eller annan skada samt mot hot med sådan åtgärd.
