Den här sidan har korrekturlästs
234
Fylleri.
11: 10

fylleri till alldeles övervägande del äro i små ekonomiska omständigheter, skulle emellertid en övergång till dagsbotssystemet i realiteten utan tvivel medföra en sänkning av de utdömda bötesbeloppen, såvida icke, såsom socialstyrelsen föreslagit, tillika stadgades ett högre minimum än det vanliga. Reformen skulle vidare medföra, att i varje fyllerimål skulle krävas utredning angående den tilltalades ekonomiska förhållanden. Med hänsyn till det stora antalet fylleriförseelser, på senaste tiden omkring 40 000 årligen, och den arbetsbelastning som en övergång till dagsbotsstraff därför skulle innebära för myndigheterna, anser sig kommittén icke böra föreslå den ifrågasatta ändringen.

I stället torde fylleri böra bestraffas med penningböter till icke alltför obetydligt belopp. Kommittén är emellertid icke beredd att för att framtvinga en skärpt straffmätning föreslå en höjning av bötesstraffets minimum särskilt vid brottet fylleri. Då det, att döma av yttrandena över det berörda sakkunnigbetänkandet, är en allmänt utbredd mening att de mycket låga fylleristraff som varit vanliga vid åtskilliga domstolar icke utgöra en tillbörlig reaktion mot fylleriet, synes man kunna utgå från att sådana straff i framtiden endast undantagsvis skola ådömas. Den utredning, som genom sakkunnigbetänkandet framlagts och som numera, bl. a. genom offentliggörande i fackpressen, kommit till domstolarnas kännedom, torde sålunda även utan lagändring komma att resultera i skärpta fylleristraff på håll där dessa förut varit alltför låga. Genom att minimistraffet bibehålles vid det gamla blir det emellertid alltjämt möjligt att visa skonsamhet där förseelsen undantagsvis synes vara av helt lindrig beskaffenhet, såsom då en ung eljest måttlig man just på grund av sin oerfarenhet vid ett enstaka tillfälle blir förledd att förtära mer än han tål.

Såsom maximistraff föreslår kommittén ett bötesbelopp av 500 kr. Det torde vara obehövligt att såsom i gällande lag skett stadga särskilda straffsatser för normalfall och för fall där omständigheterna äro försvårande. Det i gällande lag för normalfall upptagna maximum, 100 kr. böter, torde böra kunna överskridas framför allt vid flera gånger upprepad förseelse och då fylleristen, t. ex. genom att åka cykel, framkallat fara för trafiken. Det är att märka, att den särskilda lagstiftningen till skydd för trafiken mot alkoholpåverkade trafikanter är tillämplig endast i fråga om förare av motorfordon.

Vid ådömande av straff för fylleri, föreligga mycket ofta även förutsättningar för tillämpning av straffbestämmelsen angående förargelseväckande beteende. SL 18: 15 tillämpas därför ofta i konkurrens med SL 11: 15. Enligt kommitténs mening är det emellertid lämpligare, att ansvaret för brottet fylleri regleras på sådant sätt att fylleri regelmässigt kan bliva till fullo bestraffat med tillämpning av den för detta brott avsedda bestämmelsen allena. Detta uppnås enligt förslaget genom att bestämmelsen angående förargelseväckande beteende placeras omedelbart efter bestämmelsen angående fylleri och begränsas till fall där de föregående bestämmelserna i kapitlet icke äro tillämpliga.