jämte en ny straffbestämmelse om skymfande av Sveriges flagga eller vapen eller annat höghetstecken, dels ock sådana förstadier till uppror eller majestätsbrott som väpnat hot mot laglig ordning och olovlig kårverksamhet, vilket sistnämnda brott för närvarande icke behandlas i strafflagen utan i lagen den 15 juni 1934 om förbud mot vissa sammanslutningar. Den av kommittén föreslagna revisionen av brotten mot rikets yttre och inre säkerhet är icke enbart av systematisk natur; med stöd av de senaste årens erfarenheter ha hithörande bestämmelser även underkastats saklig överarbetning. I nära samband med brotten mot rikets säkerhet stå de i SL 10 kap. upptagna brotten mot offentlig myndighet. Med ledning av Thyréns utkast om brott mot myndighet (IX) har kommittén upptagit bestämmelserna härom till revision. Förslagets 10 kap., Om brott mot allmän verksamhet, inledes med en bestämmelse angående våld å ämbetsman. Ämbetsmans skydd skall enligt förslaget tillkomma alla som äro underkastade ämbetsansvar samt dessutom dem beträffande vilka Konungen så förordnar, Den nuvarande differentieringen av skyddet efter högre eller lägre tjänsteställning skall bortfalla. Bestämmelsen om våld kompletteras i förslaget med en ny bestämmelse om annan förgripelse mot ämbetsman genom gärning .som för honom medför lidande, skada eller annan olägenhet eller genom hot därmed. Till detta sammanhang har också från SL 25: 5 flyttats straffstadgandet om aktiv korruption, bestickning. Vidare föreslår kommittén, med ledning av Thyréns utkast om brott mot politiska rättigheter (X. I 1 och 2 §§), mera utförliga regler om otillbörligt verkande vid röstning jämte kriminalisering av brott mot rösthemlighet. Förslagets 10 kap. innehåller i övrigt huvudsakligen dels ett mot SL 11: 8 svarande stadgande om övergrepp i rättssak, dels ock mot SL 10: 17 och 18 a jämte 8: 27 svarande regler om personlig faution och hjälp till rymning jämte en till stor del ny straffbestämmelse om bevisförvanskning.
SL 10: 7-15 sakna motsvarighet i förslagets 10 kap. De icke straffrättsliga reglerna om upprors och upplopps stillande samt församlingsfrihet ha placerats i en övergångsbestämmelse. Straffbestämmelser om upplopp, uppvigling och samhällsfarlig ryktesspridning återfinnas i förslagets 11 kap., som handlar om brott mot allmän ordning. Att nu upptaga även dessa brott till behandling är motiverat med hänsyn till deras nära samband ej blott med brotten mot allmän verksamhet utan även, såsom Thyrén framhållit i sitt utkast om brott mot allmän ordning och frid (X. I 3–15 §§), med brotten mot allmänheten. Förslagets 11 kap. inledes med en bestämmelse om upplopp, vilken motsvarar gällande regler om såväl upplopp som uppror. Namnet uppror användes, såsom redan nämnts, i förslaget såsom beteckning på ett annat brott, nämligen det mest utpräglade brottet mot rikets inre säkerhet; detta torde bättre överensstämma med det allmänna språkbruket. I övrigt behandlas här de i SL 11 kap. upptagna brotten mot allmän frid. Utom förargelseväckande beteende äro de till största delen sammanfattade till ett brott, störande av förrättningsfrid, som omfattar störande av ordningen vid
allmän gudstjänst eller annan samfälld andaktsövning, begravning eller
