Den här sidan har korrekturlästs

Även om den befogenhet, länsstyrelserna sålunda få, nyttjas med urskillning och endast i uppenbara fall, kan emellertid ej bortses från att anordningens ägare eller innehavare kan genom förbudet komma att tillskyndas skada. Den skada, som ligger däri att den ekonomiska vinst, en reklamanordning avsetts medföra, icke blir vad som förutsätts, kan härvid lämnas å sido. Avsikten är ej att genom förbud av det slag, varom här är fråga, ett företag skall betagas möjligheten att genom anbringande av skylt eller annan bestående reklamanordning lämna allmänheten upplysning om den verksamhet som där bedrives. Ingripande skall, såsom nämnts, kunna ske endast beträffande reklam som uppenbart vanpryder landskapsbilden; hinder möter alltså ej att i en förbjuden reklamanordnings ställe sätta en annan, som icke är på detta sätt stötande. Huruvida ett dylikt ingripande orsakar skada ur reklamsynpunkt torde icke kunna avgöras. Ersättning för sådan skada kan icke lämnas. För den förlust, som föranledes därigenom att den äldre anordningen blir onyttig, synes däremot som regel ersättning böra utgå med skäligt belopp. Beloppet bör motsvara nettoförlusten, d. v. s. högst kostnaden för anordningens anskaffande, anbringande och borttagande. Är anordningen gammal och försliten, måste givetvis vid förlustens beräknande hänsyn tagas härtill. Likaledes måste i förekommande fall avdrag ske för exempelvis det försäljningsvärde anordningen i sig kan ha eller för det värde, som ligger däri, att anordningen kan efter vissa ändringar fortfarande nyttjas för sitt ändamål. Omständigheterna kunna emellertid också vara sådana, att någon ersättningsrätt överhuvudtaget icke skäligen bör föreligga. Så är förhållandet till exempel om, oaktat viss anordning förbjudits, en ny anordning av i huvudsak samma typ och utseende anbringas eller om en ny anordning direkt strider mot anvisningar, som i samband med tidigare förbud må ha meddelats; förbjuder då länsstyrelsen även den nya anordningen, bör ersättning ej utgå för förlust som på grund därav uppkommer.

Ersättning bör gäldas av allmänna medel. Man synes icke behöva räkna med att beloppen skola sammanlagt bli av större storlek.


Särskilda bestämmelser till skydd mot nedskräpning.

Allmänt.

I den danska naturfredningslagen är stadgat förbud mot osnyggande i naturen genom åtgärder sådana som bortkastande av papper, avfall, flaskor, konservburkar och liknande. Överträdelse av förbudet straffas med böter.

Svensk rätt har icke någon motsvarande bestämmelse. Vissa former av nedskräpande torde emellertid kunna bestraffas såsom förargelseväckande

154