Den här sidan har korrekturlästs

3. Förslaget till naturskyddslag.

Inledande bestämmelser.

1 §.

I denna paragraf har försök gjorts att i sammanträngd form angiva naturskyddets allmänna principer. Såsom sagts i det föregående tager förevarande lagstiftning närmast sikte på naturskyddets kulturella och sociala syften. Ehuru naturskyddet ur ekonomisk synpunkt sålunda icke särskilt regleras, är det, såsom också tidigare erinrats, dock uppenbart att i samband med beaktande av de kulturella eller sociala intressena även ekonomiska synpunkter måste anläggas. Utredningen har ansett detta böra komma till direkt uttryck i lagen genom en bestämmelse att naturen skall med hänsyn till sin allmänna betydelse ur kulturell, social och ekonomisk synpunkt skyddas och vårdas såsom en nationell tillgång. Målet år att inom lagstiftningens ram balansera de olika anspråken på naturens nyttjande och att sålunda åstadkomma, att naturen och dess värden tillgodogöras på det mest ändamålsenliga sättet.

Icke blott nationalekonomiska synpunkter måste beaktas. Då naturskyddsåtgärderna skola i praktiken genomföras, är det nödvändigt att hänsyn tages även till markägares och andra rättsinnehavares intressen. Dessa kunna vara också av annan art än ekonomiska. Ett känslobetonat motsatsförhållande kan ofta inträda, då fråga är om naturskyddsåtgärder som inkräkta på den privata ägande- eller nyttjanderätten. Att besvärliga intressekonflikter kunna uppstå är tydligt. De få emellertid lösas här liksom på andra områden genom att en avvägning sker, därvid de intressen, som finnas väga mest, få bli utslagsgivande.

Ett onödigt och planlöst tillspillogivande av naturtillgångarna eller ett ensidigt utnyttjande, vilket i längden medför rubbningar i den naturliga balansen, bör alltid undvikas. Därför bör varje arbetsföretag i sin verksamhet iakttaga försiktighet, så att skadegörelse i möjligaste mån undvikes. Likaledes bör varje enskild individ i sitt umgänge med naturen visa varsamhet. Ehuru en allmän bestämmelse av denna innebörd icke kan förenas med straffpåföljd, synes den giva uttryck åt en så grundläggande naturskyddsregel, att den icke bör saknas i lagen.


2 och 3 §§.

Enligt vad förut anförts (s. 78—79) föreslår utredningen tillskapande av en särskild naturvårdsmyndighet. Utredningen anser att denna skall ha formen av en statlig nämnd, statens naturvårdsnämnd. Av praktiska skäl

80