Den här sidan har korrekturlästs

144

De som firade semester på olika semesteranläggningar, pensionat, hotell, semestergårdar, vandrarhem etc uppgick till mindre än 10 % av den angivna LO-gruppen men närmare 25 % av TCO-gruppen.

Semestervanorna har säkerligen undergått en del förändringar efter den nämnda undersökningen 1949. Särskilt har volymen resor ökat högst avsevärt.

En stark tendens har varit att färderna allt mer företages med egna motorfordon. Den bilande familjen i den egna bilen är numera den vanligaste enheten inom turistlivet i Sverige.

En utveckling mot billiga inkvarteringsformer är också mycket markerad. Ett i och för sig rimligt övernattnings- eller inackorderingspris på ett familjepensionat eller turisthotell blir om det multipliceras med ett antal familjemedlemmar, oftast en oöverkomlig dygnskostnad för en semester om två eller tre veckor. Därför har också under hela efterkrigstiden sådana billiga inkvarteringsformer som turistföreningens vandrarhem, Resos bygdesemester och inte minst camping fått allt större betydelse.

Undersökningar, som åren 1955—1956 företagits i Jämtland och Härjedalen beträffande bilturisterna och deras inkvarterings- och matvanor, visar, att 57 % av bilturisterna under sommarens högsäsong övernattar i eget tält eller i bilen. En ungefär lika stor procent har uppgivit, att de ombesörjer sina måltider genom självhushållning.

En mera översiktlig undersökning av annat slag beträffande semestern och semestervanorna har 1961 företagits under ledning av professor Gunnar Arpi vid Handelshögskolan i Stockholm på uppdrag av bland andra vattenfallsstyrelsen. Ett urval av 800 personer mellan 25 och 60 år representerande olika landsändar och yrkesgrupper, tillfrågades om sina semestrar, och därvid framkom bland annat följande.

Det dominerande semesterlandet för svenskarna är alltjämt Sverige. Av semestertiden har 80 % tillbragts i sommar-Sverige, 10 % har tagits ut som vintersemester i Sverige och 10 % som sommarsemester i andra länder.

Av dem, som hade sin sommarsemester i Sverige, bodde omkring 25 % hemma under semestern eller använde sig av eget sommarnöje. De viktigaste semesterlandskapen var Bohuslän och Halland, därnäst kom Uppland och Småland och fjällandskapen Lappland, Jämtland och Härjedalen.

En fördelning av semestrarna på årets månader visade en topp under juli månad, som berördes av inte mindre än 71 % av alla semesterperioder 1960.

En särskild undersökning gjordes beträffande dem, som varit i Lappland och Norrbotten, och till dem ställdes bland annat frågan: »Vilket uppskattar Ni mest om Ni tänker på Lappland och Norrbotten: stora områden orörd natur, även om de är mer svårtillgängliga, eller mer lättillgängliga naturområden med mindre krav på orördhet?» Av hela antalet till-