158
Vidare är det utomordentligt angeläget att Öland efter planering beredes ett allsidigt och konsekvent skydd ur både kulturell och social naturvårdssynpunkt. Av Stora Alvaret bör avsättas ett eller helst flera reservat om tillsammans åtminstone 100 km2 för att bevara Europas förnämligaste och mest extrema kalkhällmark med talrika märkliga växtarter. Om möjligt bör visst bete bibehållas. Reservatet bör innefatta Vickleby karstalvar och Möckelmossen samt en stor del av det typiska släta hällmarks- och spricksträngsalvaret utanför Vickleby och Resmo. — Vidare finns på Öland ett stort antal mindre men högst skyddsvärda objekt.
Gotlands län
Den nuvarande nationalparken Gotska Sandön bör snarast utökas med domänreservatet, så att parken kommer att omfatta huvuddelen av ön. På Fårön är önskvärt att lämpliga delar med raukområden och flygsandsfält avsättes. Vidare är det angeläget att vissa mindre gotlandsmyrar skyddas helt.
Blekinge län
Torhamns udde — Utlängan är en av landets förnämsta rast- och observationslokaler för flyttfåglar och även i övrigt av stort intresse. Ett annat objekt av intresse är Vångsö-Saltärna sydväst om Ronneby.
Mörrumsån och dess dalgång bör parallellt med den fortsatta vattenkraftutbyggnaden förses med lämpliga skyddsbestämmelser. Det är även önskvärt att inom länet avsättes några lämpliga lövskogsreservat.
Kristianstads län
Hallands Väderö, nu naturpark, vore i hög grad förtjänt att avsättas som nationalpark. Hallandsåsen bör få ett lämpligt skydd, särskilt de kvarvarande ljunghedspartierna på åsens högsta del samt strandbranten vid Hovs hallar.
I länets östra del bör lämpliga bokskogsreservat undersökas.
Immeln och Ivösjön är mycket värdefulla objekt, som bör uppmärksammas.
Skäralid—Kopparhatten jämte andra delar av Söderåsen bör med utgångspunkt från ett befintligt domänreservat bilda nationalpark eller naturreservat.
På ostkusten utgör Stenshuvud, Kåseberga backar med Kåsehuvud och utvalda delar av Sandhammaren mycket angelägna objekt.
Malmöhus län
är redan och kommer i framtiden i än högre grad att bli utomordentligt intensivt utnyttjat. Vid en planering av naturområden bör särskilt uppmärksammas Kullaberg, Skanör—Falsterboområdet, strandängarna söder om Klagshamn med Foteviken samt Öresundskusten och Ven.
Det bör undersökas om Dalby Söderskogs nationalpark kan kompletteras.
Hallands län
Vid den fortsatta bearbetningen av länsutredningen bör särskild uppmärksamhet ägnas Haverdalsområdet, Älvsåker—Sandsjöbacka och Tjolöholmsområdet.
Vidare finns angelägna uppgifter i ljungheds-myrlandskapet vid Esmared.
Simlångsdalen—Tönnersjö omfattar talrika smärre skyddsvärda partier.
Göteborgs och Bohus län
har ett gott utgångsmateria i regionplanen för Göteborgstrakten. I övrigt domineras länets problem av att Bohusläns övärld norr om Marstrand torde bli ett av Västeuropas mest attraktiva semestområden. Det är då mycket angeläget att länets många vetenskapligt och kulturellt värdefulla objekt inplaneras som enklaver i de större reservat, som sannolikt måste bildas, och beredas ett speciellt skydd. Till dessa bör räknas Tjurepannan i Tanums socken, Halla—Vagnaren—Skärjebergen
