Den här sidan har korrekturlästs
279

Föreningen vill ifrågasätta, om icke tiden bör kunna förlängas till två eller eventuellt tre månader.

Vidare vill föreningen förorda, att i föreskrift till statliga organ som handlägger försäljning av fast egendom och fastighetsbildning m m anges att de, om egendomen omfattar brytbara grusförekomster, bör tillse att lämpliga åtgärder vidtages för att hindra att landskapsbilden eller andra naturskyddsvärden äventyras genom försäljningen och följande exploatering.


Frågan om finansieringen av naturskyddsåtgärder i samband med grusexploateringen har blivit föremål för stort intresse vid remissbehandlingen, och ett flertal skilda synpunkter har framförts. De flesta instanserna har tillstyrkt Braunsteins förslag, flera med understrykande av vissa av de framförda motiven mot exploateringsavgifter. I några fall har dock tillstyrkandet gjorts under villkor att den föreslagna lösningen visar sig vara effektiv, då i annat fall frågan om avgifterna får tas upp till förnyad prövning. Byggnadsstyrelsen framhåller sålunda att ett system med avgifter ej bör prövas nu men kan bli nödvändigt längre fram.

Bland dem som avstyrker Braunsteins förslag och förordar införandet av exploateringsavgifter befinner sig statskontoret, som framhåller:

Såvitt statskontoret kan finna lärer det ej stå annan utväg till buds än att låta de betänkligheter vika, som kunna resas mot uttagande av en speciell avgift för exploatering av grus mm. Statskontoret är alltså för sin del benäget att ansluta sig till den av utredningen anlitade experten Espings förslag om införande av en speciell grusavgift att disponeras för varaktigt skydd av märkliga och värdefulla rullstensåsar och andra intressanta grusförekomster samt för återställningsarbeten i redan nedlagda täkter. Uttagande av en sådan avgift bör, såsom Esping förutsatt, icke medföra befrielse för grusexploatören att utföra ordinära återställningsarbeten.

Kammarkollegiet föreslår att frågan om avgift för grusexploateringen göres till föremål för fortsatt utredning och anför som skäl härför:

Spörsmålet, huruvida kostnaderna för tillgodoseende av ett visst allmänt intresse böra täckas med avgifts- eller skattemedel, är snarare en lämplighetsfråga än ett principiellt spörsmål. Kammarkollegiet föreställer sig att för skyddande av grusåsar erforderliga medel kunna påräknas med långt större säkerhet om en exploateringsavgift införes än om saken, på sätt utredningsmannen föreslår, behandlas som en anslagsfråga. Anses principiella synpunkter böra läggas på frågan, får kollegiet anmärka att det synes naturligt att en verksamhet, som typiskt sett har en negativ inverkan på landskapet, får tillhandahålla de penningmedel som krävas för att begränsa nya skadeverkningar eller eliminera äldre sådana.

I betänkandet återgivna allmänna synpunkter av landshövdingen Elfving (s 33) utgöra enligt kollegiets mening grund icke blott för att låta en exploatör bestrida kostnaderna för återställningsarbeten vid egen täkt utan även för en allmän accis.

I likhet med utredningsmannen anser kollegiet det ej kunna komma i fråga att avgiftsbelägga alla grustäkter oavsett deras storlek. Mindre husbehovstäkter böra sålunda undantagas. Olika metoder för gränsdragningen kunna övervägas. En möjlighet är att anknyta avgiftsbeläggningen till tillämpningen av 21 § naturskyddslagen. Mot denna metod synes dock kunna anföras att det bedömande, som länsstyrelsen har att göra vid tillämpningen av sagda lagrum, måste taga sikte icke på