I skrivelse till utredningen den 5 juli 1961 har sekreteraren i naturskyddsrådet i Hallands län påtalat avsaknaden av bestämmelser om att i arbetsplan rörande större allmänna vägar, speciellt motorvägar, skall redovisas var och hur sidotagsmassor skall uttagas vid arbetets utförande. För att avhjälpa denna brist föreslås att sidotagsfrågan löses vid arbetsplanens upprättande med samma omsorg som vägbyggnadsutredningen i övrigt samt att länets natur- och fornminnesvårdande myndigheter får tillfälle att pröva samma fråga utan tidspress. Svenska naturskyddsföreningen har i skrivelse till utredningen den 7 september 1961 framhållit att föreningen i princip finner dessa förslag värdefulla och tillstyrker att de av naturskyddsrådet i Hallands län framförda synpunkterna måtte övervägas inom utredningen.
Naturskyddsrådet i Östergötlands län har i skrivelse till utredningen den 11 november 1961 bl a anfört att en tillräckligt omfattande upplysning och kontroll beträffande grustäktsverksamheten icke är möjlig inom ramen för nuvarande organisation. En förstärkning av länsarkitektkontorens personalresurser synes därför vara oundgängligen nödvändig, liksom en sådan skärpning och komplettering av naturskyddslagen, att exploatören hindras att under avsevärd tid uppskjuta överenskomna iordningställningsarbeten.
Svenska grus- och makadamföreningen har i skrivelse till utredningen den 11 oktober 1961 framfört synpunkter på de förslag till lösningar av grusexploateringsfrågan, som framställts under senare tid. Föreningen, som utgör en sammanslutning av de flesta större företag inom branschen med en sammanlagd årlig gruskonsumtion av cirka 7 miljoner kubikmeter, d v s nära en tredjedel av den totala konsumtionen i landet, har därvid framhållit följande.
Föreningen stöder helt kravet på att grustäktsplan skall framläggas och godkännas innan brytningen får igångsättas samt att säkerhet skall ställas för rätta fullgörandet av de i planen meddelade föreskrifterna och gjorda åtagandena. Däremot anser föreningen att tillräckliga skäl icke förebringats för att motivera införandet av särskild accis å grusnäringen.
Vad beträffar grustäktsplan konstaterar föreningen inledningsvis att syftet med sådan plan bör vara att medelst i planen intagna bestämmelser och anvisningar reglera grusbrytningen och den efterföljande återställningen av området. För att komma till rätta med den rovdrift som bedrives av ansvarslösa exploatörer bör lagen föreskriva att grustäktsplan skall godkännas av länsstyrelsen och säkerhet ställas innan brytningen får påbörjas.
Kravet på upprättande av grustäktsplan bör gälla även för statlig och kommunal verksamhet medan undantag bör stadgas för husbehovstäkter avseende markägarens eget behov med uttag understigande 100 kubikmeter årligen. Härvid påpekar föreningen att uppmärksamhet bör fästas på samfällda grustag där den sammanlagda utvinningen överstiger 100 kubikmeter årligen. Plankravet skulle även gälla sidotag vid vägbyggen och andra större byggnadsföretag, därest dessa sidotag inte kan anses ingå i själva projektet.
