298
slagits kunna göras beroende därav att plan för täkt av lämplig omfattning framlägges.
Den fastighetsägare som i fall som här avses önskar bedriva täkt på sin fastighet trots att han icke lyckats åvägabringa samverkan med grannarna befinner sig uppenbarligen i ett betydligt ogynnsammare läge än om samverkan kunnat åstadkommas. Förutom att han ensam får stå för kostnaderna för en gemensam täktplan måste han nämligen räkna med att nödvändigheten av att vid uttaget respektera fastighetsgränserna medför ett betydligt försämrat ekonomiskt utbyte. Han torde också i allmänhet ha att räkna med större återställningskostnader än som skulle ha belöpt på hans del i ett gemensamt uttag. Det torde därför i praktiken bli mindre vanligt att en ensam fastighetsägare under angivna omständigheter fullföljer ansökan om täkttillstånd. I fall då det likväl sker torde det ofta utan större olägenheter ur naturvårdssynpunkt vara möjligt att meddela sökanden tillstånd till täkt på hans fastighet i den omfattning detta är förenligt med den gemensamma planen. Detta förfarande bör kunna komma i fråga särskilt i sådana fall, då täkt enligt planen kan antagas komma till stånd även å övriga berörda fastigheter inom en icke alltför avlägsen framtid.
Fastighetsbildning bildar numera ofta grund för exploatering av i varje fall större täkter. Företagarna behöver nämligen äga inteckningsbara fastigheter för att kunna anskaffa erforderliga krediter för verksamheten. Gällande beskattningsregler verkar vidare i den riktningen att markägare ofta föredrar att sälja det område där täkt skall bedrivas framför att erhålla årliga inkomster av täkten. De materiella reglerna för avstyckning är därför betydelsefulla. De bestämmelser, som närmast är aktuella, återfinns i jorddelningslagens 19 kap om avstyckning. I 2 § stadgas att varje styckningsdel skall till omfång och beskaffenhet i övrigt samt med hänsyn till belägenheten vara sådan att den bildar fastighet som är varaktigt lämpad för sitt ändamål och att avstyckning ej må ske därest det kan antagas att styckningsdel ej inom nära förestående tid erhåller användning för det avsedda ändamålet. Den informella grustäktsplanen kommer att vara av stor betydelse i fastighetsbildningsfrågor eftersom densamma i förekommande fall utgör grund för bedömande av en tilltänkt fastighets varaktiga lämplighet för täktändamål samt för utformningen av fastigheten ifråga. Finnes inte plan, men det är att förmoda att sådan kommer att krävas av länsstyrelsen, utgör sådan omständighet grund för stor försiktighet i bedömningen från förrättningsmannens sida. Det är sålunda önskvärt att planläggning av täkter och fastighetsbildning samordnas så långt detta är möjligt.
Som villkor för tillstånd till täkt må länsstyrelsen även kunna kräva säkerhet för återställningsarbeten. Denna fråga har utförligt behandlats i Braunsteins betänkande varför här endast framhålles att säkerhetens storlek bör grunda sig på en överslagsmässig beräkning av kostnaderna för återställningsarbeten under såväl pågående som efter avslutad täkt. Arten av ställd
