områden, camping- och badplatser m m. Det första område som förvärvades för sådant ändamål är Holmsland Klit på Jyllands västkust. Priset var 170 000 D kr. I oktober 1960 inköptes ytterligare fyra markområden på Jylland och ett på Nordsjälland i Rågeleje. Det senare kostade 1,7 milj D kr.
Den nya lagen tillkom delvis för att förhindra en under senare år visad tendens till tyska markköp på Jylland liksom anläggandet av stora sommarstugekolonier på natursköna områden.
Redan 1961 utvidgades naturvårdslagen ytterligare. Vid sidan av och delvis trots fredningsplanutskottens verksamhet fortsätter nämligen landskapsexploateringen. För att hindra en planlös utveckling stadgas att tillstånd krävs för all större samlad bebyggelse inom områden, som ej faller inom dispositionsplan. Undantagen är bebyggelse som tjänar lantbruk, skogsbruk eller fiskerinäring eller annan på orten naturlig näringsgren och lokal helårsbebyggelse.
Vidare fastställdes att ingen bebyggelse får ske inom ett avstånd av 150 m från insjöar om minst 3 hektar och längs vattendrag med en bredd av minst 4 m utan fredningsplanutskottets tillstånd. Detsamma gäller för ett område av 150 m från vissa vägar. Byggnader eller andra konstruktioner får icke uppföras inom 100 m från fasta fornminnen.
För att ytterligare penetrera vissa frågor och ge naturvårdslagen en enhetligare form beslöt folketinget att lagen i sin helhet skulle ses över under folketingsåret 1964—65. En kommitté förbereder nu detta.
Man har alltså i Danmark en restriktivare naturskyddslagstifning än i Sverige och anslår också väsentligt större summor till ersättningar i samband med förbud. Redan före 1959 och 1961 års genomgripande bestämmelser utbetalades årligen mellan 400 000 och 500 000 D kr för naturfredningsarbetet. Beloppen har nu flerdubblats.
Vid sidan av den statliga verksamheten bedriver Danmarks naturfredningsforening och Friluftsrådet en betydande informations- och upplysningsverksamhet samt tar initiativ i olika fredningsärenden. Naturfredningsforeningen har ett stort antal lokala avdelningar och ombud spridda över hela Danmark. I Friluftsrådet är en mängd natur- och hembygds-, turist- och frilufts-, idrotts- och scoutorganisationer samlade. Verksamheten finansieras med statliga tipsmedel.
2. Finland
Den finska naturskyddslagen av år 1923 är nu föremål för översyn. Liksom 1909 års svenska naturskyddslagar innehåller den finska lagen blott få bestämmelser till skydd för landskapet. Huvudvikten har lagts på att avsätta reservat och freda vissa märkliga naturminnesmärken.
Naturskyddsområdena är av två slag, nationalparker och naturparker,
4.
