18
och i liten mängd av svartmalm, håller cirka 46 procent järn och 6 procent fosfor.
Leveäniemi är belägen 3 km sydväst om Svappavaara. Enligt äldre beräkningar omfattar den en area om 32 000 m2 och skulle ned till ett djup av 200 m under ytan hålla 80 miljoner ton malm. De nya undersökningar som sedan år 1957 utförts av SGU visar att fyndigheten är av betydligt större omfattning än man tidigare räknat med och att den har en mycket komplicerad uppbyggnad. Arean uppskattas sålunda på geofysiska grunder numera till 200 000 m2. Malmen består huvudsakligen av svartmalm, men blodsten förekommer i underordnad mängd. I fyndigheten ingår stora partier samlad malm blandade med malmbreccia av betydande omfattning. Enligt föreliggande preliminära beräkningar finnes i fyndigheten omkring 100 miljoner ton malm med över 58 procent järn och 100 miljoner ton malmbreccia hållande mellan 25 och 48 procent järn. Såväl malmen som malmbreccian håller mellan 0,1 och 0,8 procent fosfor. I den södra delen av fyndigheten förekommer dock betydande partier med malm som håller under 0,1 procent fosfor.
Mertainen är belägen 29 km sydost om Kiruna. I fyndigheten förekommer svartmalm uppträdande dels som relativt små, samlade kroppar, dels som malmbreccia. Enligt beräkningar som gjorts av SGU år 1960 intager rikmalmskroppama en area om 13 000 m2 och malmbreccian en area om 62 000 m2. Ned till ett djup av 234 m finnes 17 miljoner ton malm med omkring 60 procent jäm och 38 miljoner ton malmbreccia med omkring 42 procent järn. Fosforhalten i såväl malm som malmbreccia understiger i regel 0,05 procent. Fyndigheten har under åren 1956—1958 brutits av NJA.
Nakerivaara är belägen strax intill Torneträsk station. I fyndigheten som till en del ligger under ett mäktigt jordtäcke, uppträder svartmalm dels som malmbreccia, dels som impregnation i gråberg. De malmförande partierna, som delvis är relativt mäktiga, håller mellan 30 och 40 procent järn. Fosforhalten varierar mellan 0,01 och 0,1 procent.
Nokutusvaara är belägen 5 km nordnordost om Kiruna. Malmen, som omfattar en area på omkring 15000 m2, består såväl av svartmalm som av blodsten. Järnhalten uppskattas till mellan 40 och 45 procent. Fosforhalten uppgår till omkring 4 procent. Fyndigheten har under åren 1961—1962 varit föremål för brytning genom LKAB.
Painirova är belägen 10 km väst om Svappavaara. Fyndigheten är mycket ofullständigt undersökt, men nyligen utförda geofysiska mätningar antyder, att järninnehållet per meter avsänkning uppgår till omkring 30 000 ton. Några borrningar är icke utförda, varför malmtillgångama ej kan anges. Malmen utgöres av svartmalm och föreligger dels som samlade kroppar, dels som malmbreccia. Järnhalten är därför rätt varierande.
