Spanien
Den spanska gruvrätten har gamla anor och har på grund av det spanska kolonialväldets tidigare utsträckning vunnit tillämpning i stora delar av världen. Den första gruvlagen av större allmänt intresse utfärdades 1584 av Filip II, de s. k. Filippiner-ordonanserna. Från denna tid och till den nya spanska gruvlagens tillkomst 1944 har det utmärkande för den spanska gruvrätten varit, att jordägaren i allmänhet icke haft rätt till gruvfyndigheter i sin jord. Rätten till dessa har i stället tillkommit upptäckaren eller den förste sökanden. Den för inmutningssystemet utmärkande principen har sålunda tillämpats.
Enligt den nya spanska gruvlagen av den 19 juli 1944 tillhör alla mineral staten. Staten kan också själv exploatera dem eller medgiva andra att nyttiggöra dem. De ämnen, som är underkastade den spanska gruvlagstiftningen, uppdelas i två grupper, dels icke metallförande beståndsdelar av marken såsom kalksten och dels egentliga malmförekomster. Ämnen av förstnämnt slag må nyttiggöras av markens ägare; om denne underlåter att göra sin rätt gällande, kan annan få tillstånd att tillgodogöra dem. För att exploatera malmer och andra ämnen tillhörande den senare gruppen kräves statlig auktorisation. Sådan kan meddelas enskilda spanska medborgare och spanska juridiska personer.
Storbritannien
Rätten att utnyttja de i jorden befintliga mineralen tillkommer i Storbritannien vederbörande jordägare eller besittningshavare till jorden. Med detta system, som härstammar från den romerska rättens grundsats om jordägarens rätt till mineralen i hans jord (den s. k. accessionsprincipen) har det knappast funnits något behov av en gruvrätt av civilrättslig innebörd. Någon allmän gruvlag finnes ej heller, utan de gruvrättsliga förhållandena regleras av de i »common law» eller i särskilda »statutes» meddelade bestämmelserna om äganderätt och besittningsrätt till jord.
Från den sålunda gällande allmänna grundsatsen finnes vissa undantag. Så tillhör guld- och silvergruvorna i England kronan, en rest från regalåskådningen, som även under en tid gjorde sig gällande i England. I Skottland tillhör dessa gruvor dock jordägaren, som likväl är skyldig betala royalty till kronan. Till förmån för upptäckaren finnes regler, som gäller järn- och kolfyndigheter inom visst kronan tillhörigt område och blyfyndigheter inom ett distrikt. Dessa undantag grundar sig på förhållanden, som tidigare uppkommit under inflytande från tysk rätt. Härtill kommer så de lagstiftningsåtgärder, som under senare år genomförts i avsikt att öka det statliga inflytandet inom gruvnäringen. Mest betydelsefull är the Coal Industry Nationalization Act 1946, genom vilken kolindustrien
