en särskild lag. Företages framdeles en mera genomgripande överarbetning av gruvlagen, torde det dock böra övervägas att då inarbeta dem i gruvlagen.
I anslutning till vad tidigare anförts om det allmännas möjligheter att påverka utvecklingen i fråga om mineralens utnyttjande vill utredningen också väcka frågan om särskilda regler syftande till att skapa förutsättningar för gruvdrift som anses önskvärd från allmän synpunkt.
Utredningen vill härutinnan först hänvisa till bestämmelserna i 1 kap. 14 § vattenlagen, som avser det fall, att det från allmän synpunkt för tillgodoseende av kraftförsörjningens planmässiga utveckling finnes nödigt att särskilda åtgärder vidtages. Då äger Kungl. Maj:t på ansökan förordna, att strömfall som ej är utnyttjat på ändamålsenligt sätt, skall få tagas i anspråk.[1] En bestämmelse, som till sin allmänna karaktär motsvarar detta stadgande i vattenlagen och som avser inlösen för att skapa förutsättningar för gruvdrift, skulle enligt utredningens mening — måhända genom sin blotta existens — kunna vara av värde för strävandena att komma till rätta med ekonomiska och sociala problem icke minst i Norrbotten. Utredningen anser det därför befogat att föreslå en dylik bestämmelse, vilken som ett komplement till den ovan behandlade inlösenregeln torde böra upptagas i samma lag som denna. Beträffande förutsättningarna för en inlösen i förevarande fall vill utredningen understryka, att lagen bör taga sikte på undantagsfallen. Det bör sålunda krävas, å ena sidan att den gruvdrift som eftersträvas, skall vara till synnerligt gagn för orten eller av betydelse för landet och å andra sidan att förutsättningar för gruvdriften icke kan skapas genom mindre långt gående åtgärder. Utredningen vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att en för innehavaren av gruvrätten ekonomiskt bärkraftig produktion i gruva, vari staten njuter kronoandel, ibland skulle kunna uppnås genom att staten avstår från att göra sin andelsrätt gällande. Är detta förhållandet, bör ett avstående — helt eller delvis — av kronoandelen övervägas som en alternativ åtgärd till inlösen (jfr prop. 1938:40 s. 107).
De lagstiftningsåtgärder som utredningen förordat här ovan syftar ju i första hand till att skapa möjligheter att lösa intressekonflikter, vilka helt eller delvis kan ha sin rot i den principiella uppbyggnaden av vårt gruvrättsliga system. Utredningen har emellertid också ställt sig frågan, om man skall nöja sig med sådana åtgärder eller om man icke dessutom bör överväga en omläggning av systemet i ändamål att förhindra eller i varje fall försvara uppkomsten av nya intressekonflikter av här ifrågavarande natur.
En övergång från inmutnings- till koncessionssystem skulle verka i nu nämnd riktning. Att nu släppa det för svensk rätt traditionella
- ↑ Jfr även lagen den 30 juni 1947 om tvångslösen av vanhävdad jordbruksegendom.
