Sida:SOU 1963 36 Malmen i Norrbotten.djvu/7

Den här sidan har korrekturlästs
Inledning

Utredningens direktiv har intagits i statsrådsprotokollet den 30 juni 1960. Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anförde följande.

I skrivelse den 30 april 1960 har länsstyrelsen i Norrbottens län hemställt, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt särskilda sakkunniga att skyndsamt utreda de i samband med en allmän järnmalmsinventering i Norrbotten sammanhängande frågorna samt att framlägga de förslag, utredningen kan föranleda. Som motivering anföres i huvudsak följande.

Norrbotten har rika, i betydande utsträckning ännu outnyttjade naturtillgångar av malm, skog och vattenkraft liksom ett jordbruk. vars avkastning mångenstädes är överraskande god. Samtidigt finns inom länet ett växande överskott av arbetskraft. Omfattningen av det kapital, som hittills tillförts Norrbotten, står emellertid icke i proportion till länets potentiella resurser i form av naturtillgångar och mänsklig arbetskraft. Arbetsmarknadssituationen i Norrbotten har härigenom kommit att präglas av en i förhållande till arbetskraftstillgången underdimensionerad produktionsapparat.

För att möjliggöra ett rationellt utnyttjande av länets arbetskraftsresurser och naturtillgångar i syfte att vidareutveckla dess näringsliv och skapa varaktiga försörjningsmöjligheter för länets befolkning fordras en långsiktsplan. En dylik plan, kallad Norrbottenplanen. utarbetas för närvarande successivt inom länsstyrelsen med biträde av särskilda sakkunniga och expertorgan. Därvid behandlas bland annat vägförhållandena inom länet liksom frågan om ett effektivt tillvaratagande av existerande virkesöverskott.

Såsom ett nytt och viktigt led i Norrbottenplanen bör ingå en inventering av de norrbottniska järnmalmerna. Länsstyrelsen räknar nämligen med att därest stålproduktionen och malmförbrukningen i Europa utvecklas enligt prognoser. framlagda av olika europeiska samarbetsorgan, kan malmbrytningen i Norrbotten på längre sikt ökas avsevärt. För att få en säker grundval för utbyggnaden är det emellertid nödvändigt. att en allmän inventering av järnmalmsreserverna kommer till stånd och i anslutning därtill en mångsidig utredning av de i sammanhang med malmexploateringens framtida utveckling uppkommande problemen.

Hittills gjorda utredningar om ett effektivt tillvaratagande av Norrbottens naturtillgångar har i allmänhet igångsatts på lokalt initiativ och utförts i länets regi, även om staten som regel lämnat sin ekonomiska medverkan. För egen del finner jag det också naturligt att de förberedande undersökningarna i olika för länets näringsliv betydelsefulla frågor handhas i den ordning. som exempelvis nu sker inom ramen för den pågående Norrbottensplanen. När det gäller den måhända största av Norrbottens naturtillgångar, järnmalmen, är jag emellertid medveten om svårigheterna att genom utredningsarbete på länsplanet åstadkomma en samlad översikt. Det räcker här inte bara att skaffa ökad kännedom om malmreservernas läge och storlek. Malmexploateringens framtida lokalisering och omfattning påverkar, ofta på ett avgörande sätt, samhällsbildning och sysselsättning i de berörda länsdelarna. Exempelvis kan malmexploatering inom nya trakter medföra stora förskjutningar i bebyggelsestrukturen. Investeringar i nya och bestående