Sida:SOU 1963 36 Malmen i Norrbotten.djvu/85

Den här sidan har korrekturlästs
85

Föranleder undersökningen skada, skall skadeersättning gäldas av den, som påkallat undersökningen. Härom och om skyldighet för sökanden att ställa säkerhet torde hänvisning kunna ske till bestämmelserna i 72 § expropriationslagen.

11 §.

Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av den föreslagna lagen. Bl. a. erfordras bestämmelser om vilka uppgifter ansökan till Konungen om inlösen enligt 1 § skall innehålla och vilka handlingar, såsom karta över berörda inmutningar och utdrag ur gruvregistret, som skall åtfölja sådan ansökan.

Utkastet till lag med särskilda bestämmelser om inmutning inom Norrbottens län

Förevarande lag har avseende å rätten att inom Norrbottens län verkställa inmutning. Däremot beröres icke — lika litet som i gruvlagen — rätten att prospektera. Såsom diskuterats i den allmänna motiveringen kan lagens bestämmelser emellertid få konsekvenser beträffande prospekteringsverksamhetens faktiska omfattning, om icke prospekteringssynpunkten blir vederbörligen beaktad bl. a. vid utformningen av dispensreglerna.

1 §.

Under denna paragraf upptages som huvudregel stadgandet, att i Norrbottens län inmutningsrätt enligt gruvlagen ej utan särskilt tillstånd får beviljas annan än kronan. Den rätt som enligt 1 § gruvlagen tillkommer envar att undersöka och bearbeta på egen eller annans grund belägen mineralfyndighet av det slag, som anges i lagrummet, blir följaktligen för enskilda inmutare — vare sig dessa är fysiska eller juridiska personer — beroende på huruvida dispens lämnats. Kronans möjligheter att söka och få inmutningsrätt inom länet begränsas däremot icke på något sätt av bestämmelsen. — Det bör anmärkas att stadgandet icke innefattar hinder mot förlängning av undersökningstiden för inmutningsrätt eller mot utmålsläggning.

Dispensprövningen är enligt utredningens mening av så betydelsefull natur att den bör tillkomma Kungl. Maj:t. Beträffande dispensfrågorna i övrigt och vad därmed sammanhänger vill utredningen hänvisa till vad som anföres i det följande under 2 §.

2 §.

I paragrafen avhandlas frågor om gränserna för Kungl. Maj:ts rätt att medgiva undantag från den i 1 § upptagna bestämmelsen om inmutningsförbud i Norrbotten ävensom om Kungl. Maj:ts befogenhet att föreskriva särskilda villkor i dispensärendena.