föra, icke lät sig överblickas och bedömas och i varje fall var alltför vidsträckta. I stället borde man generellt undantaga allmänna handlingar från upphovsrätt och låta det upphovsrättsliga skyddet vara beroende av särskilt stadgande därom. Inskränkningar i huvudregeln om allmänna handlingars frihet måste — vare sig de stadgades nu eller infördes genom senare företagna lagändringar — i tryckfrihetens intresse i varje enskilt fall bli föremål för debatt och därmed följande kontroll att de är förenliga med tryckfrihetslagstiftningens anda. Till stöd för sin uppfattning åberopade föreningen ett vid yttrandet fogat utlåtande av professor Ole Westerberg (utlåtandet fogas vid offentlighetskommitténs betänkande som bilaga).
Från andra håll gjordes gällande, att allmänna handlingar borde undantagas från upphovsrätt i något mindre omfattning än enligt förslaget. Stim (föreningen Svenska tonsättares internationella mu- sikbyrå), föreningen Svenska tonsättare, Skap (föreningen Svenska kompositörer av populärmusik) och Svenska musikförläggareföreningen ansåg sålunda att litterära och musikaliska verk, vilka blir föremål för offentlig myndighets beslut och fogas som bilagor till kungl. kungörelser, icke därigenom bör förlora upphovsrättsligt skydd. Det måste enligt föreningarnas mening anses som en allvarlig konsekvens av förslaget att exempelvis en koralbok, vilken genom kungörelse anbefallts för användning i svenska kyrkan och som bilaga fogats till kungörelsen, icke skulle bli föremål för upphovsrätt.
D. 1960 års proposition
Bestämmelserna om upphovsrätt till allmänna handlingar i det förslag till lag om upphovsrätt som förelades 1960 års riksdag (prop. 1960:17) anslöt sig nära till vad auktorrättskommittén hade föreslagit. Enligt 9 § skulle författningar samt beslut och yttranden av myndighet, som avses i 2 kap. 3 § TF, inte vara föremål för upphovsrätt. Andra hos myndighet upprättade handlingar skulle sålunda vara föremål för upphovsrätt enligt eljest gällande regler; rätten till fotografisk bild skulle dock, liksom enligt den sedermera antagna lagen, bestämmas av FotoL.
I motiveringen till förslaget (prop. 1960:17 s. 93) framhöll föredragande departementschefen, att begreppet allmänna handlingar omfattade samtliga hos stats- eller kommunalmyndighet förvarade handlingar. Han tillade:
Såsom allmänna handlingar är därför även att anse olika tryckalster, som publiceras i statens affärsmässiga eller kulturella verksamhet och som ofta är av alldeles samma slag som av enskilda företag utgivna arbetsprodukter; hit hör av staten utgivna handböcker, kartor, kataloger, författningskommentarer o. dyl. Beträffande sådana alster är egenskapen av allmän handling mera formell och den bör icke utgöra hinder mot att erkänna upphovsrättsligt skydd i vanlig ordning. Staten är här likaväl som motsvarande enskilda organ i behov av skydd mot obehörigt utnyttjande, främst eftertryck; jag vill erinra om att behovet av skydd beträffande en viss grupp statliga arbetsprodukter av hithörande slag, nämligen de officiella kartorna, visat sig så trängande, att man icke ansett sig kunna avvakta frågans lösning i samband med revisionen av upphovsrätten, utan 1956 infört skydd genom en särskild lag. Begreppet allmän handling innesluter vidare skrifter och andra handlingar som inges till myndighet av enskilda. Också beträffande sådana aktstycken föreligger i vissa fall behov av upphovsrättsligt skydd, t. ex. då fråga är om vetenskapliga arbeten som inges i ett befordringsärende.
I det förslag som remitterades till lagrådet hade 24 § en avfattning som i sak överensstämde med vad auktorrättskommittén hade föreslagit; uttrycket »förhandlingar» förtydligades dock så att det sades ut att både muntliga och skriftliga förhandlingar avsågs. Departementschefen yttrade att den gränsdragning som
3 567-4751
