18
samhällsägt förlag för produktion av läroböcker och andra pedagogiska hjälpmedel.
Skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet har under år 1966 låtit verkställa en utredning angående vissa upphovsrättsliga frågor i samband med undervisningen. Utredningen gjordes av professorn i civilrätt vid Uppsala universitet Svante Bergström. Ämbetsverken överlämnade den till Kungl. Maj:t med skrivelse den 12 december 1966.
Bergström framhåller att enligt 9 § URL allt studiematerial som utges av t. ex. skolöverstyrelsen, skolmyndigheter på läns- eller kommunplanet, universitetskanslersämbetet, universitet och högskolor eller dessas institutioner utgör allmän handling och därför kan utnyttjas fritt av envar. Detta medför, säger Bergström, två allvarliga olägenheter:
Den ena olägenheten är att författarna inte får upphovsrättsligt skydd för sina prestationer, vilket de uppenbarligen inte sällan är känsliga för. Rättsläget kan medföra att det kan bli svårt för myndighet som utger studiematerial i egen regi att få medverkan av lämpliga författare. Detta gäller framför allt sedan det oförmånliga rättsläget blir mera allmänt känt.
Den andra olägenheten är att det kan bli svårt för en sådan myndighet att få tillgång till redan tryckt material för sina utgåvor, t. ex. texter eller bilder från redan utgivna böcker. Det kan inte förtänkas en författare eller förläggare att han vägrar att överlämna material som genom att införas i t. ex. en lärobok, utgiven av myndighet, blir s. a . s . allmän egendom. Även om denna senare konsekvens går betydligt längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet med allmänna handlingars offentlighet har jag svårt att se att man utan våld på lagtexten kan undvika en sådan konsekvens.
Skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet anför i sin skrivelse till Kungl. Maj:t vissa kompletterande synpunkter på frågan om upphovsrätt till allmän handling. Ämbetsverken säger:
Det förefaller ämbetsverken — från de synpunkter ämbetena har att beakta i sitt arbete — vara stötande att, som tycks vara fallet, den gällande lagstiftningen skall anses innebära, att verk, vilket eljest skulle ha varit skyddat av upphovsrättslagen, i vissa fall kan inordnas under begreppet allmän handling och därigenom helt bli undandraget upphovsrättsligt skydd.
Upphovsrätten avser »verk» och denna rätt tillkommer »den som skapat» det. Verk i upphovsrättslagens mening skall rimligen inte kunna förlora hela sin begreppsmässiga innebörd genom att förvandlas till något helt annat, nämligen en handling, med hänvisning till att det »upprättats» inom eller inkommit till offentlig myndighet. Denna inadvertens i lagstiftningen synes numera vara uppenbar och bör undanröjas genom att det slås fast, åtminstone som en huvudregel, att verk, som avses i 1 § upphovsrättslagen, inte kan ordnas in under begreppet handling i tryckfrihetsförordningens mening.
C. Statskontorets utredning
Statskontoret har nyligen i betänkandet Statlig publicering (SOU 1967: 5) redovisat vissa utredningar rörande den statliga publikations- och tryckeriverksamheten. Som ett led i arbetet anordnade statskontoret en rundfråga till samtliga Kungl. Maj:t underställda myndigheter med undantag av de affärsdrivande verken och de militära myndigheterna. Betänkandet innehåller en publikationsförteckning med uppgifter om kvantiteter och ekonomi (bilaga 4). Statskontoret nämner (s. 42) att av enkäten inte har framkommit något som tyder på att upphovsrättens utformning skulle göra det svårt för myndigheterna att erhålla manuskriptbidrag: avsaknaden av upphovsrätt har inte i något fall ansetts utgöra hinder i detta avseende. Att upphovsrätt saknas för de hos myndighet upprättade handlingarna lär emellertid i några enstaka fall, säger statskontoret (s. 69), ha haft till följd att myndighet inte har kunnat välja den förläggare som har bedömts som förmånligast. Andra intressenter har nämligen, yttras det, kunnat ställa krav på tillgång till sam-
