Sida:SOU 1967 28 Tryckfrihet och upphovsrätt.djvu/21

Den här sidan har korrekturlästs
19

ma underlag för egen publicering, vilket har medfört att den önskvärde förläggaren inte längre har haft samma intresse av utgivningen.

D. Kommunalt tryck

Någon centralt sammanställd bibliografi över kommunalt tryck finns inte. En systematisk bearbetning, liknande den som Beskow utfört i fråga om det statliga trycket, skulle därför ha krävt mycket arbete och stora kostnader. Kommittén har, redan på grundval av vad som framkommit genom Beskows bearbetning, funnit att det finns goda möjligheter att, såsom det sägs i direktiven, ange de alster som skall skyddas genom mera allmänna kriterier. Det saknas anledning att räkna med att det skulle ligga till på annat sätt i fråga om kommunernas tryck. Kommittén har därför inte ansett det nödvändigt att genomföra en lika omfattande undersökning på det kommunala området.

IV. Kommitténs allmänna överväganden

Bestämmelserna i TF har till uppgift att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. De avser huvudsakligen den sida av yttrandefriheten som hänför sig till bruket av tryckt skrift. För att främja det angivna syftet har man där föreskrivit att envar skall äga fri tillgång till allmänna handlingar och rätt att offentliggöra sådana handlingar i tryckt skrift. Lagen om upphovsrätt å andra sidan syftar till att skydda det andliga skapandet inom litteratur och konst. Rätten att förfoga över verket genom att framställa exemplar därav och genom att göra det tillgängligt för allmänheten tillförsäkras därför upphovsmannen. Även dennes ideella rätt till verket är skyddad i vissa hänseenden. Sålunda skall, då exemplar framställes, upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver, och vidare får verket inte ändras så att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes.

Mellan de båda lagkomplexen föreligger väl djupare sett icke någon konflikt. De fullföljer snarare ett gemensamt syfte att skapa förutsättningar för ett fritt samhällsskick och en andlig odling. Tekniskt kan emellertid en kollision uppkomma mellan reglerna om allmänna handlingars offentlighet och upphovsmannens ensamrätt att disponera över sitt verk, för den händelse att allmän handling utgör litterärt eller konstnärligt verk.

Denna kollision mellan lagreglerna beaktades vid TF:s tillkomst. Det framhölls då att denna skall innehålla de offentligrättsliga regler som tjänar till att upprätthålla en allmän och lagbunden tryckfrihet men att dess bestämmelser icke ingriper i gällande privaträttsliga regler och rättsgrundsatser (SOU 1947:60 s. 217). Man införde i 1 kap. 8 § TF en hänvisning till allmän lag för att klargöra att upphovsrätten kan inskränka den rätt att fritt utge tryckt skrift som eljest tillkommer envar. Avfattningen av detta stadgande har senare, vid URL:s tillkomst, jämkats så att det syftar på denna lag och FotoL. I vilken utsträckning ett sådant undantag skulle gälla allmän handling lämnades i viss mån öppet vid TF:s tillkomst. Denna fråga behandlades ingående vid förarbetena till URL. Auktorrättskommitténs förslag, vilket i huvudsak bibehölls i propositionen, innebar att upphovsrätten som huvudregel skulle gälla också allmänna handlingar som upprättats hos myndighet; endast vissa begränsade undantag föreslogs, nämligen för författningar samt beslut och yttranden av myndighet. Vidare skulle det som muntligen eller skriftligen anföres inför myndighet få återges med vissa begränsningar, något som alltså kunde ha tillämpning både på ingivna och hos myndighet upprättade