20
handlingar. Efter ett initiativ i riksdagen blev emellertid den förra delen av förslaget icke godtagen. I stället gjordes ett generellt undantag för allmänna handlingar som upprättats hos myndighet. Dessa är sålunda icke föremål för upphovsrätt annat än då det uttryckligen angivits, något som för närvarande gäller vissa officiella kartor. Däremot godtogs förslaget om rätt att med vissa begränsningar återgiva det inför myndighet anförda.
Det är enligt offentlighetskommitténs
mening självklart att upphovsmannen,
sedan hans verk har blivit en allmän
handling, inte skall kunna bestämma
över verket på det sättet att han
inskränker den grundlagsenliga rätten att ta del
av handlingen. I vad mån principen om
allmänna handlingars offentlighet skall
vika för privata intressen bestäms enligt
gällande regler genom en särskild lag,
sekretesslagen, i vilken begränsningarna
av offentlighetsprincipen skall anges
noga. (Det förslag kommittén har framlagt
i ett tidigare betänkande, SOU 1966: 60
och 61, innebär att regleringen i större
utsträckning skall göras direkt i TF.)
Därutöver bör inga begränsningar få
förekomma. I samband med tillkomsten av
URL blev emellertid stadgandet i 1 kap.
8 § TF omarbetat så att det i detta
hänseende icke är otvetydigt. Kommittén
vill förorda att förbehållet i 1 kap. 8 §
TF på ungefär samma sätt som före
URL:s tillkomst skall gälla endast rätten
att i tryckt skrift offentliggöra allmän
handling.
En sådan justering innebär också att en myndighet icke under hänvisning till URL kan vägra att på begäran tillhandahålla avskrift av en allmän handling. Det synes inte vara nödvändigt att införa någon erinran i URL om detta. Det sagda har betydelse inte bara i fråga om handlingar i hävdvunnen mening utan också i fråga om grammofonskivor och andra inspelningar, i den mån dessa betraktas som handlingar (se därom det nyss nämnda betänkandet SOU 1966: 60 s. 130). Rätten att ta del av allmän handling och att erhålla avskrift eller kopia därav kan alltså få betydelse även vid tillämpningen av 45 och 46 §§ URL.
Beträffande rätten till offentliggörande
betonade första lagutskottet i sitt
utlåtande över förslaget till URL att det är
av omistligt värde att rätten att fritt
återge offentliga handlingar inte
inskränks i vidare mån än som kan anses
oundgängligen erforderligt. Utskottet
pekade på risken för att med den av
auktorrättskommittén och
departementschefen föreslagna metoden upphovsrättsligt
skydd skulle komma att gälla även
beträffande handlingar som inte behövde
ett sådant skydd. Enligt
offentlighetskommitténs mening är den ståndpunkt
som utskottet sålunda intog den riktiga.
Den i grundlagen fastslagna rätten att
fritt utge offentliga handlingar måste
anses vara den viktigare. Det kan inte vara
riktigt att genom en generell regel i URL
förvandla TF:s princip om fri rätt att ge
ut allmänna handlingar i tryck till ett
undantag blott för vissa speciella fall.
Kommittén vill i detta hänseende
ansluta sig till de synpunkter som professor
Ole Westerberg framlade i ett utlåtande
i samband med remissbehandlingen av
auktorrättskommitténs betänkande
(utlåtandet återges nu som bilaga till
offentlighetskommitténs betänkande).
Huvudregeln bör alltså vara att upphovsmannen inte skall ha rätt att förfoga över sitt verk, om det är en allmän handling.
Denna huvudregel bör få tillämpning beträffande den stora mängden av handlingar som upprättas hos eller inkommer till myndigheterna som ett led i deras verksamhet för förvaltning eller rättskipning. Inte bara de av auktorrätts-
