5
En patronessa med en liten brun
Förtjuserska med svans och fyra fötter. .
Hon räckte tungan ut åt nådig frun,
Som såg mig ut att kunna knäppa nötter.
”Sjön suger!” Då är matsalongen bäst,
Och den vi gingo litet hvar att plundra.
Jag satt till bords bredvid en solbränd prest,
Som höll ett loftal öfver ugnstekt flundra.
I politiken kom han i extas
Och spilde sherry uppå äppelmosen.
Han drack men fällde tårar i sitt glas
För vännen uti Rom, som fått på nosen.
Men mangrannt gingo vi till slut på däck,
Prelaten, jag och lilla kontoristen.
Och Telge stad låg sommargrön och täck,
Fast något dåsig uppå middagsqvisten.
Och brådskande, som elden varit lös,
Jag grep min packning: väskan och kavajen;
Tog höfligt afsked af John Schwartz, och nös.
Just som jag hoppade i land på kajen.
Med pepparkakor utaf frejdad sort
Ett dussin kärringar mig ville mätta.
Jag ber om ursäkt! resan var så kort,
Att jag har ingenting att mer berätta.
