Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 1.djvu/133

Den här sidan har korrekturlästs

127

 
Du må gerna ha ditt värde,
Och för andra visa det.
Jag har nog af hvad du lärde,
Och behåller hvad jag vet.
Jag vill endast mig för skansa,
Mura till mitt hjertas hvalf. —
Tro på vänskap, är att dansa
Fåvitskt kring den gyllne kalf.



Näsan.


Af alla ledamöter, om
Man granskade, ponera casus!
Finns ingen så vanlottad som
Den ledamot, som kallas Nasus.

Född till försakelse och drift,
Mer än det öfriga sällskapet,
Som monumentet vid en grift
Står näsan uppställd bredvid gapet.

När munnen frossar då och då
Med gåspastej, champagne och tjäder;
Så får den arma näsan stå
Som Tantalus och sluka väder.