Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 1.djvu/17

Den här sidan har korrekturlästs

11

 
O! jag saknar icke våren,
Saknar icke Floras park,
Der jag skar så månget, månget
Älskadt namn i trädens bark.
Än i isens silfver-skifva
Samma namns-drag ritar jag,
 Och en cirkel
Drar jag om de kära drag. —

Hu! det snöar! namnen redan
Snö-väft täcke döljas i.
Hemåt, hemåt vill jag draga,
Isens spegel är förbi.
Till min flicka vill jag styra,
I dess kärlek söka hamn:
 Vår och himmel
Drömmer jag i hennes famn.



Höstsång i Skärgården.


Förgäfves i rymden jag forskar
Att se utaf solen en flik:
Farväl, J svartryggade torskar,
Aborrar och flundror och sik!
Försvunnen är sommarn, den ljufva,
Och öde stå himmel och sjö.
Si så ja! nu kommer det snö,
 Galoscher och snufva.