Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 1.djvu/205

Den här sidan har korrekturlästs

199


Augias Stall.


Kung Augias aldrig jag glömma skall.
Tretusende oxar han hade på stall.
 Man aldrig sågs bråka
 Att sopa och måka.
Det gick som det gick, både vinter och vår —
Det blef icke rengjordt på trettio år.

Den tiden var Herkules, som man försport,
En hjelphustru, när det var frågan om stort;
 Man aldrig sett maken,
 Han åtog sig saken
Emot ett beting, om jag minnes, omtrent
Trehundrade oxar, om golfvet blef rent.

Ur Alpheus Herkules tog sig en klunk,
Och ledde, i aldra som saktaste lunk,
 Den väldiga floden
 Tvärs in genom boden;
Och stallet blef rent i hvarendaste nåt,
Och oxarne råmade vivat deråt.

Kung Augas sjelf, med sin lurfviga lugg,
Såg grönögd och flat genom fähusets glugg,
 Hur rent han nu hade.
 Men Herkules sade:
”Si så! låt mig få den belöning ni sagt;
Trehundrade oxar, det var vart kontrakt!”