Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 1.djvu/31

Den här sidan har korrekturlästs

25

Chör.

Fiskmåsar äro muntra bröder,
Och helst på denna glada jord,
Vi segla nu till varma Söder,
Ty nu är fan så kallt i Nord.
Men sorg må hönsena betunga:
Fiskmåsarna de glada sjunga,
 De sjunga.

En mängd småfisk sticka upp sina hufvuden och betrakta affärden. De hurra och jubla — alla med stjertarna i vattenbrynet:

Lycklig resa! åt helfvete med er, Sångare! Låt oss sjunga för måsarna. Klara struparna! Lefve friheten!

Fiskarnas sång.

Hösten är kommen och måsarna fly,
Hör hur de skråla derborta i sky!
Vi känna packet i botten, gunås:
Finns någon större tyrann, än en mås?
Jemt öfver vågen han snoka och fot:
Än tog han mor min, och än tog han bror.

En löja.

Ja, tittar man bara
I vågornas bryn,
Vipps kommer en skara
Af måsar ur skyn.
Och näbb ha de rackare,
Liksom en tång.
Det ha vi nog stackare,
Kännt mången gång.