Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 1.djvu/48

Den här sidan har korrekturlästs

42

Solen vaknar, och dess öga skiner
Genom Thetis blåa säng-gardiner.

 Men ur hafvets natt
 Syns han redan gå:
 Dagens konung satt
 Gyllne kronan på.
Östern hviftar med sin röda fana;
Lifvets urverk går sin gamla bana.

 Mörk min bana var,
 Såsom grafven är;
 Men till ljus den bar,
 Såsom grafven bär.
O! det är som, väckt ur dödens lunder,
Genom öppna skyn jag såg Guds under.

 Fader, du som ser
 Till ett hjerta rördt,
 Hör den bön jag ber,
 Som du hittills hört!
För den minste ibland jordens söner
Stängs din himmel ej, du hör hans böner.

 Fader! hör mig då!
 Med min ringa lott
 Lär mig nöjd att gå,
 Som jag hittills gått.
Är jag nöjd; hvad du ej ger deröfver,
Ger du säkert hvad mitt lif behöfver.