Sida:Samlade Sånger och Visor af Sehlstedt del 2.djvu/109

Den här sidan har korrekturlästs

103

 
Jemt och samt var näfven knuten,
Knopad som en sjömans-knut,
När han talte, utur truten
Sprang en djefvul hvar minut.

Rapp var gubben uti tågen,
Trifdes aldrig rätt i land.
Många år han plöjde vågen,
Förde skepp från Hernösand.

Men han gjorde sista åren
Ett och annat haveri,
Söp genever, och på våren
Sattes af af Rederi.

Gubben Ruff, af gamla ullen,
Ger sig ej vid första tag,
Köpte krogen bredvid tullen
Och slog opp en vacker dag.

Så af målar'n, känd i orten,
Innan staden visste af,
Hade Ruffen öfver porten
Skylten med ett skepp i qvaf.

Krogen döptes ej med vatten,
Ruffen hade bättre ton,
Drack i glädjen — och om natten
Stod han lik i mangelbo'n.